KOLLEKTIVAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR, LÖNER‌‌‌‌‌‌‌

KOLLEKTIVAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR, LÖNER ‌‌‌‌‌‌‌

Bransch D – Företagshälsovård

2021

Giltighetstid: 2021-04-22 - tillsvidare

Innehållsförteckning

§ 1 Avtalets omfattning 4

§ 2 Anställning 5

§ 3 Allmänna förhållningsregler 6

§ 4 Arbetstid 6

§ 5 Övertidskompensation 6

§ 6 Obekväm arbetstid 9

§ 7 Jourtid 11

§ 8 Beredskapstjänst 12

§ 9 Restidsersättning 14

§ 10 Semester 15

§ 11 Sjuklön m m 21

§ 12 Ledighet 28

§ 13 Lön för del av löneperiod 34

§ 14 Uppsägning 34

§ 15 Avtalsförsäkringar 38

§ 16 Förhandlingsordning vid rättstvister 39

§ 17 Avtalsnämnden 40

§ 18 Giltighetstid 40

Bilaga 1 Löneavtal 41

Bilaga 2 Flexibel arbetstidsförläggning 46

Tnr 62

Kollektivavtal med Sveriges läkarförbund

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1 Omfattning

Detta avtal omfattar de företag som blivit medlemmar i Föreningen Vård- företagarna, avtalsområde Företagshälsovård före den 1 april 2008 och som anges i särskild förteckning.

Företag som blivit medlemmar i Föreningen Vårdföretagarna, avtalsområde Företagshälsovård fr o m den 1 april 2008 omfattas av avtalet i samband med inträdestidpunkten.

Mom 2 Tillämpning

För att avtalet ska kunna tillämpas vid ett företag, som före den 1 april 2008 redan är medlemmar i Föreningen Vårdföretagarna, krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Avtalet träder därefter i kraft fr o m den första dagen nästa månad och gäller mellan de parter som anges i begäran.

Företag som blir medlemmar i Föreningen Vårdföretagarna fr o m den 1 april blir bundet av kollektivavtalet utan särskild anmälan.

Mom 3 Undantag

Avtalet gäller inte

- läkare i företagsledande eller därmed jämförlig befattning

- läkare vars anställning är att betrakta som bisyssla, utom vad gäller sjuklön under arbetsgivarperioden enligt § 11 i detta avtal.

Mom 4 Uppnådd pensionsålder

För läkare som uppnått den ordinarie pensionsålder under 67 år, som gäller för läkarens pensionsplan kan arbetsgivaren och läkaren komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår av detta avtal. För rätt till sjuklön efter arbetsgivarperioden krävs en särskild överens- kommelse.

Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pen- sionsålder som gäller vid företaget.

Mom 5 Utlandstjänstgöring

Vid utlandstjänstgöring ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras genom:

- överenskommelse mellan arbetsgivaren och läkaren eller

- särskilt utlandsregemente eller liknande som finns i företaget.

Dessutom gäller "Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlands- tjänstgöring" för de läkare som omfattas av detta.

Mom 6 Företagsledning - förbundstillhörighet

Om arbetsgivaren begär det, ska läkare i företagsledande befattning avstå från medlemskap i förbund som är part i detta avtal.

Anmärkning

Arbetsgivaren kan begära att tjänstemän som hör till företagsledningen inte är anslutna till den kollektivavtalsbärande tjänstemannaorganisationen. Enligt 7 9 §§ medbestämmandelagen (MBL), som handlar om föreningsrätten, har emellertid varje arbetstagare laglig rätt att organisera sig fackligt. Avtalsbestämmelsen ovan får alltså tolkas så att arbetsgivaren i och för sig har rätt att uppmana sin anställde att stå utanför facklig organisation utan att det bedöms som en kränkning av föreningsrätten. Arbetstagaren är dock inte skyldig att lyda arbetsgivarens begäran.

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställning tills vidare

En anställning gäller tillsvidare, om inte avtal träffas om anställning på prov, s k allmän visstidsanställning, vikariat, för säsongarbete och när ar- betstagaren har fyllt 67 år.

Mom 2 Tidsbegränsad anställning längre än 2 år

Anställning får träffas för viss tid, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet, för längre tid än två år efter överenskommelse med lokal facklig organisation. Sådan anställning kan inte övergå till en tillsvidarean- ställning om denna varar mer än två år under en femårsperiod.

Mom 3 Provanställning

Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta högst sex månader. Om läkaren varit frånvarande under provperioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas med motsvarande tid.

Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbets- givaren motivera sitt ställningstagande, om läkaren begär det.

Mom 4 Underrättelse om provanställning

Innan arbetsgivaren och läkaren träffar avtal om anställning på prov, bör arbetsgivaren underrätta berörd läkarförening, om det är praktiskt möjligt. Underrättelsen ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det att avtal om anställning har träffats.

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Mom 1 Lojalitet

Förhållandet mellan arbetsgivare och läkare grundar sig på ömsesidig loja- litet och ömsesidigt förtroende.

Läkaren ska vara diskret när det gäller arbetsgivarens angelägenheter som prissättningar, datasystem, undersökningar, driftsförhållanden, affärsange- lägenheter och dylikt.

Mom 2 Konkurrerande verksamhet och- bisyssla

En läkare får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Läkaren får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka men- ligt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3 Förtroendeuppdrag

En läkare har rätt att inneha statliga, kommunala och fackliga förtroende- uppdrag.

§ 4 Arbetstid

Arbetstidslagen gäller med nedan angivna tillägg.

Mom 1 Begränsningsperiod ordinarie arbetstid

Arbetstidsschema kan omfatta en period om högst 16 veckor.

Anmärkning

Arbetsgivare och enskild läkare kan efter anmälan träffa överenskommelse om en begränsningsperiod upp till 26 veckor, se bilaga 2.

§ 5 övertidskompensation

Mom 1 Skriftlig överenskommelse.

Arbetsgivare och läkare kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete och mertidsarbete ska ges genom att läkaren istället får högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Överenskommelser ska vara skriftliga. De gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.

Om arbetsgivare och läkare uttryckligen har kommit överens om att läkaren dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts med hänsyn till detta, ska läkaren kompenseras med tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten senast två månader i förväg.

Mom 2 Förutsättningar för övertidskompensation

Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för läkaren, om övertidsarbetet

- har beordrats på förhand eller

- har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Beträffande deltidsarbetande se mom 4.

Mom 2.1 Förberedelse- och avslutningsarbete

Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förbe- redelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i läkarens uppgifter.

Mom 2.2 Beräkning av övertid

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetsti- den en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.

Mom 2.3 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid

Om en läkare utför övertidsarbete på tid som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäller dock inte om endast ett måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

Mom 2.4 Reskostnader vid övertidsarbete

Om läkaren inställer sig för övertidsarbete som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden och det uppstår reskostnader, ska arbetsgivaren er- sätta dessa. Detta gäller även i de fall överenskommelse träffats enligt mom 1.

Mom 2.5 Övertidsarbete vid förkortad ordinarie daglig arbetstid

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en viss del av året, t ex som- maren, är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under en annan del av året gäller följande. Beräkning av övertidsarbete som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden tillämpats, ska ske med utgångspunkt från den dagliga arbetstid som gäller under resten av året.

Mom 3 Kompensation för övertid

Mom 3.1 Övertidsersättning/kompensationsledighet

Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om läkaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med läkaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt beakta läkarens öns- kemål om när kompensationsledigheten ska tas ut.

Mom.3.2 Ersättningens storlek

Övertidsersättning per timme ges enligt följande:

Övertidsarbete kl. 06-20 helgfria måndagar-fredagar

månadslönen 94

eller, efter överenskommelse, kompensationsledighet med 1 1/2 timme för varje övertidstimme

Övertidsarbete på annan tid

månadslönen 72

eller, efter överenskommelse, kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme.

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Övertidsarbete på arbetsfri dag jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller Midsommar-, Jul- och Nyårsafton.

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom 4.1 Ersättning för mertid

Om deltidsanställd utför arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med:

månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Mom 4.2 Beräkning av mertid

Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen, ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.

Mom 4.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete

En deltidsanställd har rätt till övertidskompensation om mertidsarbetet på- går före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd i motsvarande befattning vid företaget.

Vid beräkning av övertidsersättning enligt mom 3.2 ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

I övertids- och mertidsersättning ingår semesterlön.

§ 6 Obekväm arbetstid

Mom 1 Obekväm arbetstid

Med obekväm arbetstid avses den del av läkarens ordinarie arbetstid som är förlagd till de dagar och mellan de tider som framgår av mom 3.

Mom 2 Meddelande om obekväm arbetstid

Arbetsgivare bör meddela läkare senast 14 dagar i förväg om arbete på obekväm arbetstid. Meddelandet bör även innehålla uppgift om hur länge arbete på obekväm arbetstid är avsedd att gälla.

Mom 3 Ersättning för obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid ersätts per timme enligt följande:

måndag-fredag månadslönen från kl 18 till kl 24 600

måndag-lördag månadslönen från kl 00 till kl 07 400

lördag-söndag månadslönen från lördag kl 07 till söndag kl 24 300

från kl 07 Trettondagen, 1 maj, månadslönen Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx Nationaldagen 300

och Alla helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

från kl 18 på Skärtorsdagen och Nyårs-

afton samt från kl 07 på Pingst-, månadslönen Midsommar- och Julafton till kl 00 150

första vardagen efter respektive helger

Ersättning för obekväm arbetstid och övertidsersättning kan inte ges sam- tidigt.

Mom 4 Lokal överenskommelse

Lokala parter får träffa överenskommelse om annan ersättning obekväm arbetstid, om det finns särskilda skäl.

Mom 5 Enskild överenskommelse

Arbetsgivare och enskild läkare kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att läkaren i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.

Part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader i förväg.

Mom 6 När läkare tidigare fått annan kompensation

Om en läkare genom lön eller på annat sätt kompenserats för arbete på obekväm arbetstid och därför inte fått någon särskild ersättning, ska villko- ren inte förändras genom att detta avtal träder i kraft.

§ 7 Jourtid

Mom 1 Jourtid

Med jourtid avses tid då läkare inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när det uppstår behov.

Mom 2 Schema

Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild läkare. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Mom 3 Ersättning för jourtid

Jourtid ersätts per jourtimme med månadslönen

600

Dock gäller följande:

från fredag kl 18 till lördag kl 07 månadslönen

400

från lördag kl 07 till söndag kl 24 månadslönen

300

från kl 18 dagen före till kl 07 Tretton-

dagen, 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx månadslönen och Alla helgons dag 400

från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, Nationaldagen månadslönen och Alla helgons dag till kl 00 första 300

vardagen efter respektive helger

från kl 18 på Skärtorsdagen och Nyårs- afton samt från kl 07 på Pingst-, Mid-

sommar- och Julafton till kl 00 första månadslönen vardagen efter respektive helger 150

Jourtidsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med den tid som läkaren fått övertidsersättning för.

Mom 4 Lokal överenskommelse

Lokala parter får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

Mom 5 Enskild överenskommelse

Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.

Part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader i förväg.

§ 8 Beredskapstjänst

Mom 1 Beredskapstjänst

1 Med Beredskapstjänst I avses tid då läkare åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande genom att vara anträffbar för att omedelbart kunna utföra arbete när det uppstår behov.

2 Med Beredskapstjänst XX avses tid då läkaren åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel utföra arbete vid arbetsstället eller annan plats.

Mom 2 Schema

Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild läkare.

Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.

Mom 3 Ersättning för beredskapstjänst

Beredskap I Beredskap II

Beredskapstjänst ersätts per	månadslönen	månadslönen
beredskapstimme med:	1.000	1.400

Dock gäller följande:
fredag-söndag	månadslönen	månadslönen
från fredag kl 18 till	700	1.000
lördag kl 07
från lördag kl 07 till
söndag kl 24	månadslönen	månadslönen
	500	700
från kl 18 dagen före till
kl 07 Trettondagen, 1 maj,
Kristi himmelsfärds dag,	månadslönen	månadslönen
Nationaldagen och Alla	700	1.000
helgons dag
från kl 07 Trettondagen,
1 maj, Kristi himmelsfärds	månadslönen	månadslönen
dag och Alla helgons dag till kl 00 första vardagen efter	500	700
respektive helger
från kl 18 på Skärtorsdagen
och Nyårsafton samt från kl	månadslönen	månadslönen
07 på Pingst-, Midsommar-	250	350
och Julafton till kl 00 första
vardagen efter respektive
helger.

Beredskapsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskad med den tid som läkaren fått övertidsersättning för.

Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för en timme vid Beredskapstjänst I och minst för två timmar vid Beredskapstjänst II. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse betalas ut.

Mom 4 Lokal överenskommelse

Lokala parter får träffa överenskommelse om annan lösning om det finns särskilda skäl.

Mom 5 Enskild överenskommelse

Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevi- sion. Part som vill att en sådan överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader i förväg.

§ 9 Restidsersättning

Mom 1 Rätten till restidsersättning

Läkare har rätt till restidsersättning enligt mom 3 med följande undantag:

Undantag

1 Arbetsgivare och läkare som har träffat överenskommelse om kompensation för övertid enligt § 5 mom 1, kan komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte ska gälla.

2 Arbetsgivare och läkare kan komma överens om att kompensation för restid ska ges i annan form, t ex genom att förekomsten av restid beaktas när lönen fastställs.

3 Läkare med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och läkaren kommit överens om detta.

Mom 2 Restid

Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till bestämmelseorten.

Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som ligger före eller efter läkarens ordinarie arbetstid.

Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller en del av denna, ska tiden kl 22-08 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då läkaren under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller

inte. Resan ska anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

Mom 3 Restidsersättning

1 Restidsersättning per timme

månadslönen 240

Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn.

2 När resan skett under tiden fredag kl 18 - måndag kl 06 och från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag till kl 06 dag efter helgdag

månadslönen 190

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. I restidsersättning ingår semesterlön.

§ 10 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester erhålls enligt gällande lag med följande tillägg och undantag.

Mom 2 Intjänandeår och semesterår

Intjänandeåret räknas fr o m den 1 april t o m den 31 mars året därpå.

Semesteråret är den därpå följande 12-månadersperioden.

Arbetsgivare kan komma överens med enskild läkare eller med lokal part om att intjänandeåret och/eller semesteråret ska sammanfalla.

Mom 3 Semesterns längd Mom 3.1 Antal semesterdagar

- 25 semesterdagar enligt semesterlagen

- fler semesterdagar utöver lag genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och medarbetaren enligt § 5 mom 1 i detta avtal, eller annan överenskommelse.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

Mom 3.2 Antal betalda semesterdagar

Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:

A x C = D

A = antal avtalade semesterdagar (enligt mom 3.1)

B = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro som inte är semesterlönegrundande

C = antal kalenderdagar under intjänandeåret

D = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till heltal).

Mom 3.3 Ändring av semesterdagar

Om detta avtal träder i kraft för en läkare som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har läkaren rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare.

Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela arbetstagarparten, och om denna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.

Mom 3.4 Befordrad eller nyanställd läkare

För befordrade eller nyanställda läkare ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör till samma koncern.

Mom 3.5 Semester för vissa intermittent arbetande

För läkare som arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka beräknas antalet nettosemesterdagar enligt följande:

Antalet arbetsdagar/vecka x antalet semesterdagar enligt mom 3.1

= Antalet semesterdagar (nettosemesterdagar) som ska förläggas till dagar som enligt arbetstidsschemat skulle ha varit arbetsdagar.

Brutet tal vid beräkningen rundas av till närmast högre dagantal.

Om läkare enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del av dag samma vecka, ska den delvis arbetade dagen, i semesterhänseende, räknas som hel dag. När semestern läggs ut för en sådan läkare, går det åt en hel semesterdag även för den dag läkaren endast skulle ha arbetat en del av dagen.

Exempel

Läkarens arbetstid är förlagd Xxxxx nettosemesterdagar till i genomsnitt följande antal (vid 25 dagars semester) arbetsdagar per vecka

4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

föränd- ras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att de svarar mot det nya schemat.

Semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet semesterdagar.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4.1 Semesterlön och semestertillägg

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertill- fället och semestertillägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

- 0,8 % av läkarens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsätt- ningsgrad, se mom 4.6.

- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.

Om läkaren inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:

0,5 % x det antal semesterdagar som läkaren har rätt till Antalet betalda semesterdagar som läkaren har tjänat in.

Med fasta lönetillägg avses här t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, över- tids- och restidstillägg, obekväm arbetstid, garanterad minimiprovision eller liknande.

Med rörlig lönedel avses här t ex provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, jour-, beredskapsersättning och ersättning för obekväm arbetstid eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga löne- delar som har direkt samband med läkarens personliga arbetsinsats.

Mom 4.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrun- dande frånvaro

Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänande- året ska, för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro, läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.

Genomsnittlig dagsinkomst =

Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel Antalet anställningsdagar, minus semester- ledighetsdagar och hela dagar med semesterlöne- grundande frånvaro under intjänandeåret.

Skift-, jour-, beredskapsersättning och ersättning för obekväm arbetstid och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om läkaren under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalen- derdagar.

Mom 4.3 Utbetalning av semesterlön

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.

Undantag

1 Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har läkaren rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga löne- delarna. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek. Tillägget be- talas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetalningen i sam- band med semestern. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets ut- gång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning en- ligt mom 4.1 och mom 4.2.

2 Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänan- deår ska sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semes- terlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjä- nandeåret när ordinarie lönerutin kan tillämpas.

Mom 4.4 Semesterersättning

Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt mom 4.1 och mom .4.2.

För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.

Mom 4.5 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från läkarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se mom 4.1.

Mom 4.6 Ändrad sysselsättningsgrad

Om läkaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se mom 4.1.

Mom 5 Semester för nyanställda

Om en nyanställd läkares betalda semesterdagar inte täcker tiden för före- tagets huvudsemester eller om läkaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet intjänade eller berättigade semesterdagar, kan arbetsgivare och läkare komma överens om att läkaren ska vara tjänstledig

eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstle- dighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av

1 läkarens sjukdom eller

2 läkare som frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till läkaren personligen.

För läkare som fått fler betalda semesterdagar än som har tjänats in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semes- terlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.

Mom 6 Sparande av semester

Mom 6.1 Sparande av semesterdagar

Läkare som har rätt till fler än 25 dagar med semesterlön får efter överens- kommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande se- mesterdagar förutsatt att läkaren inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och läkaren ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggas

Mom 6.2 Uttag av sparade semesterdagar

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt mom 6.1 under samma år.

Mom 6.3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4.1 och mom

4.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all från- varo under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till läkarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se mom 4.6.

§ 11 Sjuklön m m

Mom 1 Rätt till sjuklön och sjukanmälan

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperio- den betalas enligt lag om sjuklön med tillägg enligt mom 2.2 andra stycket. Hur sjuklönen beräknas anges i mom 3.1 - 3.2.

Sjuklön från arbetsgivaren fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden betalas enligt mom 3.5 - 3.7 och mom 4 - 7.

En sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukpe- rioden.

Läkare som blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Detsamma gäller om läkaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta som ger rätt till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare. Läkaren ska så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas.

Sjuklön ska som huvudregel inte betalas för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket lag om sjuklön).

Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2.1 Skriftlig försäkran

Läkaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att läkaren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar läkaren skulle ha arbetat (9 § lag om sjuklön).

Mom 2.2 Läkarintyg

Läkaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg för att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuk- lön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan (9 § andra stycket lag om sjuklön).

Om arbetsgivaren begär det, ska läkare lämna sådant läkarintyg från en tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönens storlek

Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

Mom 3.1 Sjukdom till och med 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje timme en läkare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjuk- avdrag per timme enligt följande:

För sjukfrånvaro upp till månadslönen x 12,2 20 % av genomsnittlig vecko- 52 x veckoarbetstiden arbetstid (karens) i sjukperioden

För sjukfrånvaro överstigande 20% x månadslönen x 12,2 20 % av genomsnittlig vecko- 52 x veckoarbetstiden arbetstid till och med dag 14

i sjukperioden

Anmärkning 1:

Med läkares genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka enligt gällande arbetstidsmått.

Anmärkning 2:

För läkare som är berättigad till sjuklön (enligt 3 §lag om sjuklön) och arbetar varierande utan schema eller fast arbetstidsmått beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden över en representativ period så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar läkarens arbetstidsförhållande.

Anmärkning 3:

Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod i enlighet med återinsjuknanderegeln i Sjuklönelagen. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.

Mom 3.2 Sjuklön utan beaktande av karens

För en läkare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för

sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Mom 3.3 När tio karensavdrag gjorts

Antalet karensavdrag får enligt sjuklönelagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att läkaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Anmärkning

Alla karensavdrag som görs enligt mom 11.3.1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.

Mom 3.4 Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön

Med månadslön avses den aktuella månadslönen. I månadslönen ingår

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tan- tiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar.

För läkare som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och läkaren komma överens om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som sjukavdrag ska göras från.

Veckoarbetstid

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde läkaren. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas vecko- arbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag läkaren får besked om sin nya lön.

Mom 3.5 Sjukdom fr o m den 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:

Med månadslön avses utöver vad som anges i mom 11.3.4.

Sjukavdraget beräknas olika beroende på om läkarens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som:

8 x prisbasbeloppet(pbb)

För läkare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:

365

90 % x månadslönen x 12

För läkare med månadslön över lönegränsen:

Sjukavdrag görs med

90 % x

(8 x pbb)

365

+ 10 % x

(månadslönen x 12 - 8 x pbb)

365

Mom 3.6 Högsta sjukavdrag per dag

Sjukavdraget per dag får inte överstiga:

den fasta kontanta månadslönen x 12 365

Med fast kontant månadslön jämställs här

- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med läkarens personliga arbetsin- sats

- garanterad minimiprovision eller liknande.

Mom 3.7 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om läkare enligt detta avtal har rätt till sjuklön fr o m den 15:e kalender- dagen i sjukperioden, ska arbetsgivaren betala sådan enligt följande:

Sjuklön betalas t o m den 90:e kalenderdagen i sjukperioden till den som

- varit anställd minst ett år i följd hos arbetsgivaren eller

- gått över direkt från en anställning med rätt till sjuklön under 90 dagar (grupp 1).

Sjuklön betalas t o m den 45:e kalenderdagen i sjukperioden till övriga (grupp 2).

I sjukperioden ingår samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), och arbetsfria dagar under perioden.

Högsta antal dagar med sjuklön

Om läkaren under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfäl- len är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om läkaren därför under de senaste 12 månaderna, räk- nat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgiva- ren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden på- verkas inte av ovanstående begränsningsregel.

Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4.1 Rehabiliteringspenning

Om en läkare är frånvarande med rehabiliteringspenning under annars sjuklöneberättigad tid enligt mom 3.7 görs löneavdrag som vid sjukdom fr o m den 15:e kalenderdagen enligt mom 3.5.

Mom 4.2 Ersättning från annan försäkring

Om läkaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4.3 Annan ersättning från staten

Om läkaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäk- ringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5.1 Förtigande av sjukdom

Läkare som vid anställningen har förtigit att hen lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden när arbets- oförmågan beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5.2 Nedsatta sjukförmåner

Om läkarens sjukförmåner har nedsatts enligt Socialförsäkringsbalken ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5.3 Skada vid olycksfall vållad av tredje man

Om en läkare har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte betalas enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - läkaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.

Mom 5.4 Olycksfall hos annan arbetsgivare

Om läkaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om hensär- skilt har åtagit sig detta.

Mom 5.5 När sjukpension betalas ut

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar betalas till läkaren upphör rätten till sjuklön.

Mom 5.6 Uppnådd pensionsålder

Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m den 15:e kalenderda- gen i sjukperioden för läkare som uppnått pensionsåldern, se § 1 mom 1.4.

Mom 5.7 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön fr o m den 15:e kalenderda- gen i sjukperioden om

- läkaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt Socialförsäkringsbalken, eller

- läkarens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

- läkaren har skadats till följd av krig,

om inte överenskommelse om annat träffas.

Mom 6 Smittbärare

Om läkare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken, görs avdrag enligt följande t o m den 14:e kalenderdagen.

För varje timme en läkare är frånvarande görs avdrag per timme med: månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 11.3.5 - 11.3.7.

Mom 7 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som betalas enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt Socialförsäkringsbalken och lagen om arbetsskadeförsäkring.

§ 12 Ledighet

Mom 1 Permission, kort ledighet med lön

Permission beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar t ex vid hastigt på- kommande sjukdomsfall inom medarbetarens familj eller nära anhörigs dödsfall.

För påsk-, midsommar- och julafton som inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas om det kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

År då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller läkaren i stället annan ledig dag utan löneavdrag.

Ledigheten proportioneras för deltidsanställda. Ledighet som inte tagits ut under året förfaller. Anmärkning 1:

Arbetsgivare bör organisera arbetet på sådant sätt att läkare skall beredas ledigt när en ansökan om sådan ledig dag inkommit till arbetsgivaren.

Anmärkning 2:

Ledighet kan beviljas för besök hos läkare eller annan hälso- och sjuk- vårdsinrättning i syfte att bibehålla eller återställa full arbetsförmåga.

Mom 2 Tjänstledighet, ledighet hel dag utan lön

Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägen- het för verksamheten vid företaget, såvida det inte är fråga om lagstadgad ledighet t ex studie- eller föräldraledighet.

När tjänstledighet beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod ledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den en- skilde läkaren. För läkare som har veckovila förlagd till annan dag än sön- dag, ska motsvarande regel tillämpas.

Mom 2.1 Löneavdrag för heltidsanställd, hel dag

När en läkare är frånvarande minst en dag på grund av tjänstledighet, görs löneavdrag enligt följande:

- under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar görs för varje arbetsdag ett avdrag med 1/21 (1/25)* av månadslönen

- under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar görs avdrag med dagslö- nen för varje ledig dag. Detta gäller även läkarens arbetsfria vardagar och sön- eller helgdagar.

dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12

365

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

Mom 2.2 Löneavdrag vid intermittent arbete, hel dag

Om läkare endast arbetar under vissa av veckans arbetsdagar, s k intermittent arbete, ska löneavdrag göras för varje dag som läkaren är tjänstledig och som annars skulle ha varit arbetsdag. Avdrag görs enligt följande:

månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar per vecka x 21 (25)*

5 (6)*

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

Exempel:

Läkarens arbetstid är förlagd till Avdrag per arbetsdag:

följande antal arbetsdagar/vecka

4 månadslönen

16,8

3,5 månadslönen

14,7

3 månadslönen

12,6

2,5 månadslönen

10,5

2 månadslönen

8,4

vecka beräknat i genomsnitt per månad.

Mom 3 Ledighet under del av dag utan lön

Ledighet under del av dag kan beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Löneavdrag görs för varje full halvtimme. Avdraget per timme är 1/175 av månadslönen. För deltidsanställda ska lönen först räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

Mom 4 Månadslön

Med månadslön avses den aktuella månadslönen. Med fast kontant månadslön avses här

- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg),

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med läkarens personliga arbetsin- sats,

- garanterad minimiprovision eller liknande.

Om tjänstledighetsperiod på heltid omfattar en eller flera hela kalendermånader/-avräkningsperioder ska läkarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna.

Mom 5 Föräldraledighetstillägg

Mom 5.1 Ansökan om föräldraledighet

För att underlätta planeringen av verksamheten ska läkare som vill nyttja sin rätt till föräldraledighet anmäla detta till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. Vid föräldraledighet i direkt samband med huvudsemester bör anmälan göras samtidigt som semesteransökan.

Anmärkning

Gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning

Mom 5.2 Enskild eller lokal överenskommelse/tillämpning

Detta kollektivavtal utgör inget hinder mot att individuellt eller lokalt til- lämpa från avtalet avvikande regler i dessa hänseenden.

Mom 5.3 Villkor för föräldraledighetstillägg

Läkare som är tjänstledig på grund av graviditet, i samband med barns födelse eller adoption, har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren om

- läkaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, och

- läkarens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstle- digheten.

Med begreppet i samband med avses att tjänstledigheten skall äga rum inom 18 månader från barnets födelse eller vid tidpunkt av vårdnad i samband med adoption.

Föräldraledighetstillägg får inte delas upp på flera perioder av tjänstledighet.

Mom 5.4 Föräldraledighetstilläggets storlek

Föräldraledighetstillägg utgörs av ett belopp motsvarande

- två månadslöner minus avdrag under 60 kalenderdagar beräknat per dag enligt nedan om läkaren varit anställd i ett men inte två år i följd,

- tre månadslöner minus avdrag under 90 kalenderdagar beräknat per dag enligt nedan om läkaren har varit anställd i två men inte tre år i följd,

- fyra månadslöner minus avdrag under 120 kalenderdagar beräknat per dag enligt nedan om läkaren har varit anställd tre år eller fler i följd.

- sex månadslöner minus avdrag under 180 kalenderdagar beräknat per dag enligt nedan om läkaren har varit anställd fyra år eller fler i följd.

Avdrag

För varje föräldraledighetsdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag enligt följande:

Avdraget beräknas olika beroende på om läkarens månadslön över eller understiger en viss lönegräns.

Lönegränsen beräknas på följande sätt: 10 x Pbb

För läkare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen görs av- drag per dag med:

90% x månadslönen x 12

365

För läkare med månadslön över lönegränsen görs avdrag per dag:

90% x (10 x pbb) + 10% x (månadslönen x 12 - 10 x pbb)

365 365

Med månadslön avses, se mom 6.2. Med pbb avses prisbasbelopp

Föräldraledighetstillägg utges enbart för en sammanhängande ledighetsperiod. Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en, två, tre respektive fyra månader, betalas föräldraledighetstillägg inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Upphör 2021-06-30

Mom 5.5 Utbetalning av föräldraledighetstillägg

Föräldraledighetstillägg betalas ut med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att läkaren har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten.

Gäller från och med 2021-07-01

Mom 5.5 Utbetalning av föräldraledighetstillägg

Föräldraledighetstillägg fastställs enligt mom 5.4 i samband med att läkarens föräldraledighet påbörjas. Föräldraledighetstillägg betalas ut månadsvis under föräldraledighetsperioden om inte arbetsgivaren och läkaren kommer överens om annat.

Mom 5.6 Reduktion av föräldraledighetstillägg

Föräldraledighetstillägg betalas inte om läkaren undantas från föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande grad.

Mom 6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Mom 6.1 Avdrag

Om en läkare är frånvarande med tillfällig föräldrapenning, görs löneav- drag per frånvarotimme enligt följande:

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermåna- der/avräkningsperioder ska läkarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna.

Veckoarbetstid

Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra avdrag med ut- gångspunkt från den gamla lönen till den dag läkaren får besked om sin nya lön.

Mom 6.2 Månadslön

Med månadslön avses

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg),

- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tan- tiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För läkare som till väsentlig del är avlönad med sådana lönedelar bör överenskom- melse träffas om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som löneavdrag ska göras från.

§ 13 Lön för del av löneperiod

Om en läkare börjar eller slutar sin anställning eller ändrar sysselsättnings- grad under löpande kalendermånad/avräkningsperiod beräknas lönen på följande sätt:

Y x Z = L

X = aktuell månadslön

Y = antal arbetsdagar under den aktuella månaden/avräkningsperioden och sådan dag som infaller på helgdag

Z = antal dagar av Y som infaller under perioden

L = lön för beräkningsperioden.

Vid ändrad sysselsättningsgrad beräknas varje period med respektive sysselsättningsgrad för sig.

§ 14 Uppsägning

Mom 1 Upphörande av visstidsanställning

Om anställning för viss tid ska bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller, såvida icke längre tid avtalats, att anställ- ningen upphör en månad efter det någondera parten lämnat skriftlig under- rättelse härom.

Från arbetsgivarens sida får sådan underrättelse dock ej lämnas efter det att sex månader förflutit från anställningens tillträdande. Om arbetsgivaren vill att visstidsanställning ska upphöra efter sex månaders anställning, krävs saklig grund enligt § 7 LAS.

Mom 2 Uppsägning från läkarens sida

Mom 2.1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från läkarens sida är följande, om inte annat gäller enligt mom 3 eller följer av mom 4.2 - 4.6.

Anställningstid vid företaget Uppsägningstid

mindre än 2 år 1 mån

fr o m 2 år 2 mån

Mom 2.2 Skriftlig uppsägning

Läkare bör göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör läkaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida Mom 3.1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat gäller enligt mom 4.2 till 4.6

Anställningstid vid före- taget

Uppsägningstid

mindre än 2 år

fr o m 2 år till 4 år fr o m 4 år till 6 år fr o m 6 år till 8 år fr o m 8 år till 10 år

fr o m 10 år

1 mån

2 mån

3 mån

4 mån

5 mån

6 mån

Anmärkning

Hur anställningstidens längd enligt ovan ska beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd.

Mom 3.2 Förlängd uppsägningstid i vissa fall

Om en läkare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsda- gen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställnings- tid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.

Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 4.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Läkare som enligt kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal har längre uppsägningstid när detta avtal träder i kraft vid företaget, behåller denna.

Arbetsgivaren och läkaren kan komma överens om en annan uppsägnings- tid. Om de gör det får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga uppsägningstiden enligt tabellen i mom 2.1 eller mom 3.

Mom 4.2 Uppsägningstid vid provanställning

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgiva- ren och läkaren.

Mom 4.3 Läkare som fyllt 68 år (efter 1 januari 2023 69 år)

Oberoende av tidigare avtalad uppsägningstid gäller följande för läkare som fyllt 68 år. Från 1 januari 2023 tillämpas regeln från 69 år.

Anställningen kan bringas att upphöra vid utgången av den månad läkaren fyllt 68 år (69 år från 1 januari 2023) genom skriftlig underrättelse två månader innan från arbetsgivaren eller läkaren.

Anställningar som fortsätter efter att läkaren uppnått den ålder som anges i första stycket kan bringas att upphöra genom att arbetsgivaren eller läkaren lämnar skriftlig underrättelse därom. Anställningen upphör då en månad efter det att någondera parten skriftligen underrättat motparten om sin avsikt att avbryta anställningen.

Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av avbrytandet.

Det är möjligt att överenskomma om längre avbrytandetid än en månad efter det att läkaren uppnått ålder som anges i första stycket. Det ska uttryckligen framgå av överenskommelsen.

Anmärkning

Lagen om anställningsskydd ger för närvarande läkaren rätten att kvarstanna i tjänst till 68 års ålder. Från 1 januari 2023 gäller rätten att kvarstanna i tjänst till 69 års ålder.

Mom 4.4 Pensionärer - uppsägningstid

För läkare som kvarstår i tjänst vid företaget efter den ordinarie pensions- ålder som gäller för anställningen enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och läkaren. Samma gäller om en läkare anställts vid företaget efter det att läkaren har uppnått den ordinarie pen- sionsåldern som tillämpas där.

Anmärkning

Den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är 65 år.

Mom 4.5 Förkortning av uppsägningstid för läkaren

Om läkaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstiden slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

Mom 4.6 Skadestånd då läkaren inte iakttar uppsägnings- tiden

Om läkaren lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbets- givaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar läkarens lön under den del av uppsägningstiden som läkaren inte har iakttagit.

Mom 4.7 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller läkarens sida har läkaren rätt att få ett tjänstgöringsbetyg, som visar

- den tid som läkaren har varit anställd, och

- de arbetsuppgifter som läkaren utfört, samt

- om läkaren så begär, vitsord om det sätt på vilket arbetet har utförts. Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att läkaren har begärt att få betyget.

Mom 4.8 Intyg om uttagen semester

När anställningen upphör har läkaren rätt att få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som har tagits ut under inne- varande semesterår. Arbetsgivaren ska lämna intyget till läkaren senast inom en vecka från det att läkaren begärt att få intyget. Om läkaren har rätt till flera semesterdagar än 25, ska den överskjutande semestern här anses ha tagits ut först.

Mom 5 Turordning vid driftinskränkning och återanställ- ning

Om det blir aktuellt med personalinskränkning, ska de lokala parterna vär- dera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turordningen fastställas med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna ska då göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och om de avsteg från lagen som krävs.

De lokala parterna kan också komma överens om turordning vid återan- ställning genom avvikelse från bestämmelserna i 25-27 § lagen om anställ- ningsskydd. Därvid ska de ovan angivna kriterierna gälla. De lokala par- terna är skyldiga att på begäran föra förhandlingar om turordning liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, får förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse enligt de riktlinjer som anges ovan.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågor som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakt- tagande av förhandlingsordningen.

§ 15 Avtalsförsäkringar

Xxxxxxxxxxxx är skyldig att för läkare, anställd efter den 1 april 2008, som omfattas av detta avtal teckna följande försäkringar:

-Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

-ITP, avdelning 1 eller avdelning 1 och 2

-Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

-Omställningsavtalet (TRR)

Läkare och arbetsgivare kan överenskomma om att undantas från ITP. Ett sådant avstående från ITP skall undertecknas av läkaren och arbetsgivaren och inges till Collectum för godkännande av ITP-nämnden.

Anmärkning:

Parterna är ense om att arbetsgivare och läkare kan diskutera alternativa pensionslösningar inom ITP.

§ 16 Förhandlingsordning vid rättstvister

Förhandlingspreskription

Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollek- tivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på. Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna omständighet inträffat.

Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.

Lokal förhandling

En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen). Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har begärts, om inte parterna har kommit överens om annat.

Central förhandling

Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hän- skjuta frågan till central förhandling.

Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.

Rättsligt avgörande

Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den cen- trala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

Anmärkning till § 16

Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, ska lagens tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldig- heter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 § lagen om medbestämmande i arbetslivet.

§ 17 Avtalsnämnden Avtalsnämndens uppgifter Avtalsnämndens uppgifter är att

- följa tillämpningen av mellanvarande avtal om löner respektive all- männa anställningsvillkor,

- ge rekommendationer i frågor som en central part hänskjuter till nämnden,

- vara forum för diskussion i frågor av betydelse för parternas avtalsområden,

- utgöra skiljenämnd efter överenskommelse.

Ärenden som kommer in till nämnden ska handläggas utan dröjsmål.

Avtalsnämndens sammansättning

Nämnden består av sex ledamöter varav arbetsgivarsidan utser tre och arbetstagarsidan tre. Nämnden utser inom sig ordförande och vice ordfö- rande. Nämndens ledamöter utses för en tid om två år med rätt för arbets- givar- respektive arbetstagarsidan att inom sig förändra representationen.

Avtalsnämndens beslut

Är nämnden enig, kan den besluta om en gemensam rekommendation i ett ärende och om gemensam information i en viss fråga.

Skiljenämnd

Om parterna är ense kan Avtalsnämnden, i enskilda ärenden, utgöra skilje- nämnd i rättstvister inom parternas behörighetsområde. Tvisteärenden kan behandlas i nämnden först sedan central förhandling är avslutad.

Om Avtalsnämnden ska utgöra skiljenämnd ska parterna gemensamt utse en opartisk ordförande. Nämnden kan fatta beslut i rättstvister endast om samtliga ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har den opartiske ordfö- randen utslagsröst.

§ 18 Giltighetstid

Parterna är överens om att avtalet gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Avtalet kan säga upp av part senast den 30 september att upphöra den 31 december samma år.

Bilaga 1

Löneavtal

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och Sveriges läkarförbund avseende bransch Företagshälsovård

1. Övergripande mål för lönebildningen

Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, läkare och lokala fackliga företrädare utgör avgörande förutsättningar för värdeökning och tillväxt.

Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bakgrund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och läkarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och läkarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneutvecklingen vid företaget.

Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebildningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produktivitets- och intäktsskapande processen.

Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksamheten och för den enskilda läkaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker.

Avtalets inriktning är att knyta samman läkarens prestation och uppnådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Läkarnas utbildning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

2. Lönesättningsprinciper

Den individuella lönen och löneutvecklingen grundas på

- medicinsk kompetens

- chefsskap

- verksamhetens krav

- arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvar

- uppnådda resultat jämförda med uppsatta mål

- individuell kunskap och kompetens samt engagemang

- förmåga att utveckla verksamheten

De individuella målen kan bland annat avse utveckling av personliga färdigheter och egenskaper, varvid särskilt medicinsk kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, medicinskt, ekonomiskt och personellt ansvar, omdöme, målmedvetenhet, idérikedom och innovationskraft betonas som betydelsefulla bedömningsgrunder.

Lönekriterier med utgångspunkt i ovanstående principer ska finnas på företagsnivå.

Dessa ska vara kända och inte i något avseende diskriminerande. Lönesättningen och lönestrukturen i företaget ska upplevas som sakligt grundad. Osakliga löneskillnader ska elimineras.

Därigenom skapas bättre förutsättningar för läkarnas löneutveckling i företaget.

Även föräldralediga och sjukskrivna omfattas av lönerevisionen. Läkare som har varit eller är föräldralediga ska inte, på grund av föräldraledigheten, ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga läkare i företaget.

3. Den lokala lönebildningsprocessen Lönebildningsprocessen avseende läkarna sker på företagsnivå. Denna process ska kopplas till företagets övriga processer för verksamhetsplanering, till exempel målprocessen, budgetprocessen. Lönerevisionstidpunkt bör därmed anpassas till företagets verksamhetsår. Årlig lönerevisionstidpunkt ska senast vara den 1 juli om lokala parter eller arbetsgivare och läkare inte kommer överens om annat. Med årlig avses att lönen revideras vid samma tidpunkt varje år om inte lokala parter kommer överens om annat.

Saknas lokal facklig organisation ska nedanstående steg ske direkt med läkarna. Oavsett om det på företaget finns lokal facklig förening, lokal facklig förtroendevald eller saknas har arbetsgivaren ansvar för att den lokala lönebildningsprocessen följs.

Löneprocessen ska bedrivas utan onödigt dröjsmål i följande steg:

Steg 1:

Företaget och den lokala fackliga organisationen/läkarna träffas i god tid före lönerevisions-tidpunkten för att gå igenom tillämpningen av avtalet vid företaget. Därvid gör parterna följande:

- en gemensam genomgång av avtalets innehåll och intentioner

- en bedömning av företagets övergripande ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar

- en gemensam genomgång av företagets lönepolicy och lönekriterier

- en redovisning av företagets övergripande lönestruktur kommer överens om formerna för den lokala processen

- upprättar en tidsplan för lönerevisionen

- diskuterar hur information om löneprocessen till chefer och läkare ska lämnas

Steg 2:

De individuella samtalen om resultat och lön mellan lönesättande chef och läkare förs enligt avsnitt 5 i detta avtal.

Chefen informerar om vad den individuella löneökningen grundas på.

Steg 3:

Varje läkare informeras av lönesättande chef om sin nya lön och motiveringen till denna.

Steg 4:

Efter avslutad lönerevision gör de lokala parterna en genomgång av löneprocessen, de individuella samtalen om resultat och lön och förhandlingsklimat i

syfte att säkerställa en bra lokal löneprocess. Genomgången ska dokumenteras.

Anmärkning

För att kunna göra utvärdering, strukturöversyn och kontrollera löneutfallet har lokal facklig förtroendevald rätt att ta del av lön respektive utfall för sina medlemmar.

4. Det individuella samtalet om resultat och lön

Det årliga samtalet om individens resultat och lön är ett viktigt led i företagets lönebildningsprocess. Löne/resultatsamtalet, som sker direkt mellan lönesättande chef och läkaren, ska vara en väl genomtänkt dialog om individens resultat, arbetssituation och föreslagen ny lön. Varje läkare

ska få en individuell återkoppling på sina prestationer. Inför samtalet bör läkaren göra en egen bedömning av sina prestationer. Löneutvecklingen ska grunda sig på hur läkaren har uppfyllt sina individuella mål och utgå från de lönekriterier som tagits fram inom företaget i enlighet med lönesättningsprinciperna i avsnitt 3. Lönekriterierna ska vara kända för både chef och läkaren.

Samtalet om resultat och lön är både en uppföljning av det gångna året och framåtsyftande. Utifrån vad som framkommit under samtalet meddelar chefen den nya lönen och motiveringen till denna.

Om en läkare får ringa eller ingen lönehöjning i samband med lönerevisionen i företaget, ska särskilda överläggningar mellan chef och läkare föras om vad som krävs för en god löneutveckling. Chef och läkare bör härvid diskutera den enskilde läkarens förutsättningar för arbetsuppgifterna, rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.

5. Central konsultation

Om någondera parten anser att den lokala processen inte fungerar tillfredsställande kan begäran om central konsultation göras hos central part i syfte att klargöra avtalets intentioner. Efter central konsultation försöker de lokala parterna återuppta den lokala löneprocessen.

6. Förhandlingsordning

Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna vinnlägger sig att leva upp till avtalets intentioner.

Om läkaren genom Sveriges läkarförbund eller dess lokala läkarförening så begär, förhandlar de lokala parterna och träffar överenskommelse om de individuella lönerna, varvid redovisas en analys av lönestrukturen och beaktas läkarnas ökande erfarenhet i sina arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt ökade och bättre arbetsinsatser.

Om inte begäran om lokal förhandling framställs inom tre veckor efter det att arbetsgivaren lämnat sitt förslag, fastställer arbetsgivaren lönerna.

Kan inte de lokala parterna enas, kan central förhandling påkallas senast tre veckor efter det att den lokal förhandlingen avslutats och får inte påkallas senare än tre månader från revisionstidpunkten.

7. Upphörande av fredsplikt

Detta avtal innebär att fredsplikt gäller för såväl de lokala som centrala parterna för de frågor som regleras i avtalet.

Om överenskommelse om de individuella lönerna ej har kunnat uppnås vid central förhandling, äger Sveriges läkarförbund eller Vårdföretagarna, efter det att frågan har behandlats under medverkan av berörda förbunds respektive ledning, besluta om fredspliktens upphörande vid det företag som förhandlingen omfattar. Besked härom ska lämnas till Föreningen Vårdföretagarna eller Sveriges läkarförbund.

Bilaga 2

Flexibel arbetstidsförläggning genom en längre begränsningsperiod

Vårdföretagarna och Sveriges läkarförbund är överens om att en mer flexibel arbetstidsförläggningen kan innebära fördelar för både företaget och den enskilda läkaren.

Enligt kollektivavtalet kan en begränsningsperiod om högst 16 veckor tillämpas. Med detta kompletterande avtal kan en begränsningsperiod uppgå till 26 veckor genom en överenskommelse mellan en arbetsgivare och en enskild läkare. Med en längre begränsningsperiod möjliggörs en mer flexibel arbetstidsförläggning.

Genom möjligheten till en mer flexibel arbetstidsförläggning kan företagets intresse av att möta en varierande efterfrågan från kunderna och läkarens intresse av perioder med längre ledighet sammanfalla.

Vid tillämpning av detta avtal ska hänsyn tas till såväl läkarens behov och önskemål som verksamhetens behov.

Företag som önskar använda möjligheten att ingå enskild överenskommelse om längre begränsningsperiod ska anmäla det till Vårdföretagarna.

Om arbetsgivaren och enskild läkare träffar överenskommelse gäller följande:

Överenskommelsen ska vara skriftlig och gäller tillsvidare. Överenskommelsen kan revideras vid övergång till en ny begränsningsperiod. En överenskommelse om längre begränsningsperiod kan uppgå till högst 26 veckor.

Den läkare eller arbetsgivare som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten om detta skriftligt senast två månader innan begränsningsperiodens utgång. Överenskommelsen gäller begränsningsperioden ut.

När en enskild överenskommelse ingås ska arbetsgivaren särskilt beakta läkarens arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt möjlighet att förena arbete med privatliv.

Den enskilde läkaren har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om läkarens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren motivera detta.

Den ordinarie veckoarbetstiden får normalt uppgå till högst 50 timmar. Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per begränsningsperiod får inte överstiga heltidsmåttet enligt kollektivavtalet.

Anmärkning

Under begränsningsperioden kan den ordinarie arbetstiden vid enstaka tillfälle uppgå till högst 60 timmar per vecka.

Parterna är överens om att en flexibel arbetstidsförläggning är positiv både för företaget och den enskilda läkaren. Om någondera parten anser att de individuella överenskommelserna inte fungerar tillfredsställande kan begäran om central konsultation göras hos central part i syfte att klargöra avtalets intentioner. Efter central konsultation återupptas arbetsgivaren och läkarens samtal om möjligheten att ingå en enskild överenskommelse.

Om avtalets intentioner inte följs efter central konsultation kan möjligheten att ingå enskilda överenskommelser sägas upp för enskilda företag.

Gör så här:

1. Företaget anmäler till Vårdföretagarna att de avser att tillämpa möjligheten tillförlängd begränsningsperiod

2. Anmälan görs skriftligen till: ange adress

3. Arbetsgivaren och läkaren ingår en skriftlig överenskommelse om en begränsningsperiod om högst 26 veckor

Exempel 1

Arbetsgivare och arbetstagare kan tillsammans komma överens om att förlägga begränsningsperioderna till exempel vecka 2 till och med 28 samt vecka 29 till och med vecka 1. Ordinarie arbetstid förläggs med 45 timmar vecka 2 till 24 och 50 timmar vecka 25 vilket innebär ett överskott av arbetstid mot heltidsmåttet med 120 timmar. I och med detta kan vecka 25- 28 ges som ledighet inom ramen för begränsningsperioden.

Exempel 2

Likt ovan exempel förläggs ordinarie arbetstid under perioden vecka 2 till och med vecka 28 samt vecka 29 till och med vecka 1. 43 timmar förläggs under vecka 2 till och med vecka 24. Vecka 4 och 23 har företaget leverans mot ett kundföretag som kräver många läkarinsatser. Dessa två veckor

förläggs ordinarie arbetstid därför med 52 timmar. Arbetstiden vecka 2 till och med vecka 24 överstiger heltidsmåttet med 87 timmar (21 x 3 + 2 x 12). De sista veckorna i begränsningsperioden veckorna 25-28, då efterfrågan från kundföretagen är låg behöver endast 73 timmar utföras för att arbetstidsmåttet ska uppfyllas. Vecka 25, 26 schemaläggs med 36,5 timmar och veckorna 27-28 förläggs som arbetsfria.

Anmärkning

Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 50 timmar om förlängd begränsningsperiod tillämpas. Vid enstaka tillfälle kan dock den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 60 timmar. I exemplet går man över 50 timmarsmåttet vid två tillfällen men då de ligger med en tids mellanrum är detta möjligt.

6005 2104

Art nr: 6005 2104 Avtalet finns för nedladdning på xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx ‌

Frågor om innehåll:

Tel: 00-000 00 00

Document Metadata

Table of Contents

KOLLEKTIVAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR, LÖNER‌‌‌‌‌‌‌

Document Metadata