Avtal

mellan

Elektriska Installatörsorganisationen EIO och

Sif Ledarna

Sveriges Ingenjörer

rörande allmänna anställningsvillkor

Streckmarkering i marginalen anger att avtalstexten ändrats jämfört med 2004-2007 års avtalstryck.

Innehållsförteckning

Avtal om allmänna anställningsvillkor

§ 1 Avtalets omfattning 5

§ 2 Anställning 7

§ 3 Allmänna förhållningsregler. 9

§ 4 Semester 9

§ 5 Sjuklön m m 16

§ 6 Övertidskompensation 24

§ 7 Restidsersättning 28

§ 8 Lön för del av löneperiod 29

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet 30

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 34

§ 11 Uppsägning 36

§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 43

§ 13 Giltighetstid 43

Bilaga 1 Huvudavtal 45

Bilaga 2 Överenskommelse mellan EA (efter namnbyte EIO) å ena sidan och Sif/CF respektive SALF (efter namnbyte Ledarna) å den andra om förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst 49

Bilaga 3 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 54

Bilaga 4 Arbetstidsförkortning 60

Bilaga 5 Kompetensutveckling 61

Bilaga 6 Arbetsmiljöavtal 63

Bilaga 7 Ledaravtalet 65

Bilaga 8 Löneavtal 71

Bilaga 9 Löneavtal 76

Bilaga 10 Definition tjänstemannapart lokal part 81

Förteckning över särskilda överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket

Konkurrensklausuler

Överenskommelsen om konkurrensklausuler mellan SAF och Sif/ SALF/CF av den 14 december 1969 gäller mellan EIO och Sif/Le- darna/CF.

Pension och gruppliv

Avtalen om ITP och ITPG av den 30 september 1976 och avtalet om tjänstegrupplivförsäkring av den 19 februari 1976 mellan SAF och PTK gäller mellan EIO och Sif/Ledarna/CF.

Premielön

Överenskommelser om allmänna villkor och lönerevisionsfrågor vid premielön mellan SAF och Sif/SALF/CF av den 14 december 1969 gäller mellan EIO och Sif/Ledarna/CF med därefter vidtagna änd- ringar.

Uppfinningar

Avtalet mellan SAF och PTK av den 16 augusti 1994 om rätten till arbetstagares uppfinningar gäller mellan EIO och Sif/Ledarna/CF.

Nya Omställningsavtalet

Nya Omställningsavtalet mellan SAF och PTK av den 18 december 1997 gäller mellan EIO och Sif/Ledarna/CF.

Trygghetsförsäkring

Överenskommelse om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) mellan SAF, LO och PTK av den 16 maj 1974 gäller fr o m den 1 september 1974 mellan EIO och Sif/Ledarna/CF med därefter vid- tagna ändringar.

Utlandstjänstgöring

Överenskommelserna mellan SAF och PTK av den 26 juni 1985 an- gående ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlands- tjänstgöring”. ”Bestämmelser i försäkringsvillkor för läkekostnads- försäkring vid utlandstjänstgöring” och ”Nämnden SAF-PTK för läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring” gäller mellan EIO och Sif/Ledarna/CF.

Utvecklingsavtal

Utvecklingsavtalet för installationsbranschen mellan EIO/CF/SEF/ Sif/Ledarna av den 29 augusti 1988 gäller fr o m den 1 april 1989.

Avtal

mellan Elektriska Installatörsorganisationen EIO och Sif, Ledarna och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) rörande allmänna anställ- ningsvillkor för tjänstemän.

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1 Avtalet gäller för tjänstemän med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag.

Begreppet ”tjänstemän” i detta avtal innefattar ”arbetsledare”.

Mom 2 För tjänsteman med företagsledande eller därmed jämförlig ställning gäller ej avtalet, såvida inte arbetsgivaren och tjänsteman enats om annat.

Mom 3 För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt

§ 1 mom 4 och § 1 mom 6, dels av § 11 mom 1-2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.

Mom 4 För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställ- ningen, se § 11 mom 3:3.

Mom 5 För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.

Mom 6 För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställs vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensions- åldern enligt ITP-planen, gäller avtalet förutom § 5 i den del som avser sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen. Denna del gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.

§ 1 Avtalets omfattning

Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar.

Mom 7 Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänste- mannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.

Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänste- män vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.

Protokollsanteckning

Det förutsätts att i företaget befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen särskilt utsedda representanter inom PTK-området överenskommer om ett gemensamt organ (PTK-L), vilket i förhållande till arbetsgivaren har att företräda tjänstemännen som ”den lokala tjänstemannaparten” (PTK-L) enligt detta avtal och trygghetsöverenskommelsen samt som ”den lokala arbetstagarorgani- sationen” (PTK-L) enligt lagen om anställningsskydd.

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.

Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete

Mom 2:1 Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsupp- gifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning.

Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

Tjänsteman som fyllt 67 år eller anställs vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete.

Mom 2:2 Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.

Med vikariat avses

- att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet

eller

- att tjänstemannen under högst 6 månader, eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.

Mom 2:3 För att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om anställning för viss tid.

Mom 2:4 Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen

§ 2 Anställning

- om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade

eller

- om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbets- uppgifternas speciella krav

eller

- om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets clearingsregister.

Provanställning kan omfatta högst 6 månader.

Mom 2:5 Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:3 eller mom 2:4 bör arbetsgivaren, om det är praktiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan anställningsöverenskommelse träffas. Underrättelse skall dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats

Protokollsanteckning

Om tjänstemannaklubb saknas vid företaget avses med begreppet ”tjänstemanna- klubb” den eller de tjänstemän vid företaget som tjänstemännen utsett som sina representanter.

Mom 2:6 Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:3 respektive provanställa tjänstemän enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av PTK-förbund. Uppsägningstiden är tre månader. Om arbetsgiva- ren önskar att nämnda rätt skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden.

Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huruvida rätten skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknads- nämnden SAF-PTK.

§ 3 Allmänna förhållningsregler‌

§ 4 Semester

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Mom 1 Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman skall iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissätt- ningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsför- hållanden, affärsangelägenheter o dyl.

Mom 2 En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbets- givaren.

Mom 3 En tjänsteman har rätt att mottaga statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag

§ 4 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår

Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemanna- parten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

Mom 3 Semesterns längd

Mom 3:1 Semester utgår enligt lag. Dock kan, genom överens- kommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1, tjänstemannen erhålla ytterligare 3 eller 5 dagars semester.

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.

Mom 3:2 Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, skall ej röna försämring genom detta avtal.

Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman till följd av ändrade tjänstgöringsförhållanden inte längre har uppburit skiftersättning eller ersättning för förskjuten arbetstid året innan semestern utgår eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:2.

Mom 3:3 Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänstemannareglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig inte föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser.

Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall meddelande härom lämnas tjänstemanna- parten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemannaparten så önskar.

Mom 3:4 För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, var- under tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m

Mom 4:1 Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.

För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

▪ 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast

kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.

▪ 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:

- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar

- premielön

- skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig

- lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret” skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsin- komst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalender- dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.

Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genom- snittsberäkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Anmärkningar

1. Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att0,5

% multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänste- mannen har intjänat.

2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

3. Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.

Mom 4:2 Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår an- ställningen upphörde.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.

Mom 4:3 För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.

Mom 4:4 Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semester- tillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänande- året.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.

Mom 4:5 Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

Undantag 1

Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med

semestern få utbetalt a conto ett av arbetsgivaren uppskattat semes- tertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semester- lön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalnings- tillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.

Mom 5 Sparande av semester

Mom 5:1 Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och tjänstemannen skall överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.

Mom 5:2 Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de sparats.

Semesterdagar som sparats enligt lag skall uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.

Mom 5:3 Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exkl anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5

% skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exkl ordina- rie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlöne- grundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag skall vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänande- år som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.

Mom 6 Semester för nyanställda m fl

Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestäm- melser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av

1) arbetstagarens sjukdom, eller

2) förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80), eller

3) uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkning

Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen. Mom 7 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.

Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbetande

Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbetstidsschemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemes- terdagar enligt mom 3, vilka skall utläggas under semesteråret, skall proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i mot- svarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semester- året proportioneras de var för sig enligt följande:

xxxxx arbetsdagar per vecka X antal bruttosemesterdagar som skall

5 utläggas

= antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel

Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka	Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester)
4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbets- dagar per vecka” förändras skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löne- avdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar

§ 5 Sjuklön m m

Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan

Mom 1:1 Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalender- dagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tilllägg i mom 2:2 2:a st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.

Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Mom 1:2 När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1:a st SjLL).

Mom 2 Försäkran och läkarintyg

Mom 2:1 Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).

Mom 2:2 Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2:a st SjLL).

Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönetidens längd Huvudregel

Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön skall arbetsgivaren utge sådan till honom.

- för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden

- för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden

Tjänstemannen tillhör grupp 1

- om han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd

- eller om han har övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.

Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.

Undantag 1

Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105 för grupp 1 respektive minst 45 för grupp 2, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.

Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 2

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Undantag 3

För tjänsteman, som visstidsanställts för kortare tid än en månad, inträder rätten till sjuklön först sedan tjänstemannen tillträtt anställ- ningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdoms- fallet inträffar.

Mom 4 Sjuklönens storlek

Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.

Mom 4:1

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden:

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med

månadslönen x 12 för den första

52 x veckoarbetstiden sjukfrånvarodagen (karensdag)

och med

20 % x

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

de följande sjukfrånvarodagarna

För tjänstemän som regelbundet arbetar andra arbetstider än dagtid utges dessutom sjuklön med 80 % (dag 2-14) av bortfallen ob-ersätt- ning.

Anmärkning 1

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

Anmärkning 2

Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön den första sjukfrånvarodagen efter vad som gäller för den andra sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 3

För tjänsteman, som enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl redan från första ersättningsdagen är berättigad till sjuklön med 80 procent, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 4

Månadslönen = den aktuella månadslönen.

(För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med månadslön avses i detta moment

fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas vecko- arbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Mom 4:2

Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen till och med den 90:e dagen:

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.

För tjänstemän med månadslön om högst 25 188:- med: 90 % x månadslönen x 12

365

För tjänstemän med månadslön över 25 188:- med:

80 % x 7,5 basbelopp + 10 % x månadslönen x 12 365 365

Anmärkning 1

Den angivna månadslönegränsen är 7,5 x gällande basbelopp/12.

Prisbasbeloppet för 2007 är 40 300:- och lönegränsen för 2007 följaktligen 25 188:-.

Anmärkning 2

Med månadslön i detta moment avses utöver vad som anges i mom 4:1, Anmärkning 4, även förmåner i form av kost och bostad, värderade enligt RSVs anvisningar.

Anmärkning 3

Vid ändring av lön görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

Anmärkning 4

Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel

- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande

Mom 5 Vissa samordningsregler

Mom 5:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 4 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.

Mom 5:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbets- givaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 5:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 6 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Mom 6:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.

Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren under- rätta den lokala tjänstemannaparten.

Mom 6:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen i fråga.

Mom 6:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen i fråga.

Mom 6:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 6:5 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

Mom 6:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 6:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden

- om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller

- om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

- om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3 undantag 2

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden för tjänsteman som uppnått pensionsåldern - se §1, mom 6.

3. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 5.

Ersättning i samband med föräldraledighet vid barns födelse

Mom 7:1 En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till havandeskapspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren minst ett år i följd.

Föräldralön utges under fyra månader och för högst två sammanhängande ledighetsperioder. Föräldralön utges inte för längre tid än vad ledighetsperioden/perioderna omfattar.

Föräldralön på grund av födelse av eget barn betalas inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 18 månader. Ledighet på grund av adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det berättigar till föräldralön enbart om den tas ut inom 18 månader från adoptionen eller mottagandet.

Mom 7:2

Vid föräldraledighet utan föräldralön görs fullt tjänstledighets- avdrag. Vid föräldraledighet med föräldralön görs ett lägre avdrag. Det kvarvarande beloppet efter avdraget utgör föräldralönen.

Avdrag görs för varje dag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) enligt följande.

För tjänsteman med månadslön under 10 prisbasbelopp

90 % x månadslönen x 12

365

För tjänsteman med månadslön över 10 prisbasbelopp

90 % x 10 prisbasbelopp + 10 % x (månadslönen x 12 - 10 prisbasbelopp)

365 365

Mom 7:3 Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.

Mom 7:4 Föräldralönen utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna för- mån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom 7:5 Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldra- lön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.

Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med:

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.

Mom 9 Övriga bestämmelser Mom 9:1

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jäm- ställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

Mom 9:2 Smittbärare

Om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:

Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen

För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag med: månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 4:1 resp mom 4:2.

Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4:2.

§ 6 Övertidskompensation

Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation

Mom 1:1 Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta moment, andra stycket.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete ej utgår genom att övertids- arbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser skall gälla för tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. I andra fall skall särskilda skäl föreligga.

Överenskommelsen skall avse en period om ett semesterår, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.

Anmärkning

Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskommelsen vilar på, skall tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.

Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser.

Mom 1:2 Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överens- kommit om att tjänstemannen dagligen skall utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill skall tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får ytterligare tre dagars semester utöver den lagstadgade.

Överenskommelsen skall avse en period om ett semesterår, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.

Mom 1:3 Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 skall arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb.

Efter underrättelse enligt ovan, skall arbetsgivaren om tjänstemanna- klubben så begär uppge de motiv som ligger till grund för överens- kommelsen.

Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation

Mom 2:1 Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskom- pensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- där beordrandet på förhand ej kunnat ske övertidsarbete har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Beträffande deltidsarbete, se mom 4.

Mom 2:2 Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.

Mom 2:3 Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete med- räknas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Mom 2:4 Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

Mom 2:5 Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader därvid uppstår för honom skall arbets- givaren ersätta dessa.

Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom 2:6 Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden skall

tillämpas, skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.

Mom 3 Övertidskompensationens storlek

Mom 3:1 Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertids- ersättning) eller - om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensations- ledighet).

Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten skall utläggas.

Mom 3:2 Övertidsersättning per timme utges enligt följande:

a) för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen

b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a) utges med 1,5 timme och för övertidsarbete, som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme.

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

Mom 4:1 Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbets- tidens längd (mertid) utges ersättning per överskjutande timme med

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.

Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltids- anställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.

Mom 4:2 Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges över- tidskompensation enligt mom 1-3.

Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 skall tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 7 Restidsersättning

Mom 1 Rätten till restidsersättning

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

Huvudregel

- Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

- Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen skall vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.

Undantag

- Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att före- komsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen.

- Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbets- tid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.

§ 7 Restidsersättning

§ 8 Lön för del av löneperiod

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl 22-08 ej medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.

Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestäm- melser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

Mom 3 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning utges per timme med månadslönen

240

utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är

månadslönen 190

Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn.

Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön se § 6 mom 3:2.

Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 8 Lön för del av löneperiod

Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalender- dag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande be- greppet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet

Mom 9:1.1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.

Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Mom 9:1.2 Nationaldagen

När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag, skall tjänstemannen erhålla annan ledig dag utan löneavdrag. Ledigheten förläggs med hel dag efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen senast innan kalenderårets slut. Vid ledighetens förläggning bör hänsyn tas till såväl verksamhetens krav som tjänstemannens önskemål.

Mom 9:1.3

Facklig information till nyanställd på betald tid

Arbetstagare har som nyanställd rätt att på betald tid under en timme delta i av lokal arbetstagarorganisation vid företaget anordnad information om den lokala fackliga verksamheten. En arbetstagare kan vid ett och samma företag enbart en gång på betald tid ta del av sådan information.

Mom 2 Tjänstledighet

Mom 2:1 Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksam- heten vid företaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har

veckovila förlagd till annan dag än söndag skall motsvarande regel tillämpas.

Mom 2:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänst- ledighet görs avdrag enligt följande:

Om tjänstemannen är tjänstledig

- under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar skall för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag

göras med

1 av månadslönen 21 (25)*

- under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.

Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x l2

365

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslön beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang

- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande.

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalender- månader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalender- månaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräknings- period”.

Mom 2:3 Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), skall tjänstledighetsavdrag göras enligt följande:

månadslönen dividerad med:

antalet arbetsdagar/vecka x 21(25)*

5 (6)*

Exempel: Tjänstemannens deltid är förlagd

till följande antal arbetsdagar/vecka Avdrag

4 månadslönen

16,8

3,5 månadslönen

14,7

3 månadslönen

12,6

2,5 månadslönen

10,5

2 månadslönen

8,4

Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan skall göras för varje dag under vilken tjänste- mannen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom.

Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

Mom 3 Annan ledighet

Mom 3:1 Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Mom 3:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme

= 1

175

av månadslönen

Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.

Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman skall deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

Mom 4 Beträffande ledighet i samband med havandeskap respektive med tillfällig föräldrapenning se § 5 mom 7 respektive 8.

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

Mom 1 Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) till- kommer det tjänsteman

att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;

att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemännens vid företaget arbetsområde;

att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupp- tagande vid konfliktens slut; samt

att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg

och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand skall anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbets- konflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.

Mom 2 Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänste- man att vid behov delta i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konflikt- utbrott erfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anlägg- ningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.

§ 10 Konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.

Mom 3 Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete skall överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna inte enas, skall frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet.

Rådets beslut är bindande.

Mom 4 Vid konflikt, som inte är tillåten enligt lag eller kollektiv- avtal, är tjänsteman om arbetsgivaren så påfordrar skyldig att i den utsträckning så skäligen - mot bakgrund av rådande förhållanden - kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.

Mom 5 Uppsägning av tjänsteman må inte företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.

Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen inte beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna min- skas med 10 %, efter en månad med ytterligare10 % osv intill dess lönen nedgått till 60 % av ursprungligt belopp.

Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.

§ 11 Uppsägning

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida Mom 1:1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat gäller enligt övergångsregeln eller mom 3:1-5 nedan:

1 månad

2 månader

3 månader

kortare än 2 år

2 år men kortare än 6 år fr o m 6 år

Tjänstemannens uppsägningstid

Anställningstid vid företaget*

*Anmärkning: Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § i lagen om

anställningsskydd av 1.1 1997.

Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har annan upp- sägningstid än ovan angivna vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna.

Övergångsbestämmelse

För anställningsavtal som ingåtts före 1 januari 1997 gäller i stället följande uppsägningstid från arbetstagarens sida.

Anställningstid vid företaget *	Tjänstemannens uppsägningstid
	Tjänstemannen har
	ej fyllt 25 år	fyllt 25 år	fyllt 30 år	fyllt 35 år
	uppsägningstid i månader
mindre än 6 månader	1	1	1	1
fr o m 6 mån till 6 år	1	1	2	3
fr o m 6 år	1	2	3	3

*Anmärkning: Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § i lagen om anställningsskydd av 1.1 1997

Mom 1:2 Formen för uppsägning

För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 1:3 Övrigt

I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida Turordning vid driftsinskränkning och återanställning

De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser. De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid upp- sägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i

§ 25-27 lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av för- handlingsordning.

Mom 2:1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat gäller enligt övergångsregeln eller mom 3:1-5 nedan:

Anställningstid vid företaget	Arbetsgivarens uppsägningstid i månader
mindre än 2 år	1
fr o m 2 år till 4 år	2
fr o m 4 år till 6 år	3
fr o m 6 år till 8 år	4
fr o m 8 år till 10 år	5
fr o m 10 år	6

Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid upp- sägningsdagen uppnått lägst 55 och högst 65 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.

Övergångsbestämmelse

För anställningsavtal som ingåtts före 1 januari 1997 gäller följande uppsägningstid från arbetsgivarens sida, intill den tidpunkt anställ- ningstiden medför att uppsägningstiden för arbetstagaren blir lika lång som enligt första stycket ovan

Anställningstid vid företaget	Arbetsgivarens uppsägningstid
	Tjänstemannen har
	ej fyllt 25 år	fyllt 25 år	fyllt 30 år	fyllt 35 år	fyllt 40 år	fyllt 45 år
	uppsägningstid i månader
mindre än 6 månader	1	1	1	1	1	1
fr o m 6 mån till 6 år	1	2	3	4	5	6
fr o m 6 år till 9 år	2	3	4	5	5	6
fr o m 9 år till 12 år	-	3	4	5	6	6
fr o m 12 år	-	3	4	6	6	6

Anmärkning

Om beräkning av anställningstidens längd enligt ovan stadgas i 3 § lagen om anställ- ningsskydd av 1.1 1997.

Mom 2:2 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när arbets- givaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemanna- parten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaför- bunds adress.

Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.

Mom 2:3 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånaders- period.

Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie e dyl.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.

Mom 2:4 Övrigt

I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974

Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1-2 ovan, skall den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommer om annat.

Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägnings- tiden från arbetsgivarens sida ej understiga den tid som anges i tabellen i mom 2:1.

Mom 3:3 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.

Mom 3:4 Pensionärer

För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.

Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder

Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår 67 års ålder, såvida inte han och arbetsgivaren överens- kommer om annat. På samma sätt upphör anställningen när tjänste- mannen får besked om hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad. När tjänstemannen får besked om hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen

Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden

Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta upp- sägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen ej har iakttagit.

Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket ut- visar

- den tid som tjänstemannen har varit anställd, och

- de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt

- om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket

- han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyg inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.

Mom 3:9 Intyg om uttagen semester

När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.

Arbetsgivaren skall lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.

Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.

§ 12 Förhandlingsordning ‌

§ 13 Giltighetstid

§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK

Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK, som skall gälla finns i överenskommelse den 3 februari

1992 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlings- protokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.

För Ledarnas del gäller huvudavtalet SAF-SALF.

§ 13 Giltighetstid

Avtalet gäller fr o m den 1 maj 2007 t o m den 30 april 2010. Avtalet gäller därefter för ett år i sänder, om inte avtalet sagts upp senast tre månader före giltighetstidens utgång. Sker uppsägning löper avtalet efter utlöpningsdagen med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Part äger rätt att senast 31 oktober 2008 säga upp överenskommelsen avseende tredje avtalsåret.

Protokollsanteckning

I anslutning till avtalets ingress har parterna observerat det förhållandet, att vissa till föreningarna anslutna företag endast är anslutna för en mindre del av den av vederbörande företag totalt bedrivna rörelsen, medan huvuddelen av rörelsen faller inom andra branschområden.

För sådana fall enades parterna om att företagen i enlighet med hittillsvarande praxis kunde påkalla att de villkor, som gällde för tjänstemännen i företagens dominerande verksamhet, skulle gälla även för företagens verksamhet inom den elektriska branschen.

ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONEN EIO

Xxx Xxxxxxxxx Xxxx

Sif

Xxxxx Xxxxxxx

LEDARNA

Xxxxx Xxxxxxxxxxx

§ 13 Giltighetstid

SVERIGES INGENJÖRER

Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 1 Huvudavtal

Utdrag ur Förhandlingsprotokoll SAF-PTK av den 10 april 1986

§ 13 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF- PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK

SAF och PTK är ense om att bestämmelserna i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen SAF-PTK den 21 maj 1976 skall gälla med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.

Utdrag ur Förhandlingsprotokoll SAF-PTK av den 21 maj 1976

§ 9 Förhandlingsordning och Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK

SAF och PTK är ense om att förhandlingsordningen i det tidigare gällande huvudavtalet mellan XXX och Xxx respektive mellan XXX och HTF och i det gällande huvudavtalet mellan XXX och XXXX skall tilllämpas t o m den 31 mars 1977.

Om det i något mellan parterna gällande avtal finns särskilda bestämmelser om förhandlingsordning skall dessa bestämmelser tillämpas.

SAF och PTK överenskommer i avvaktan på eventuellt huvudavtal om tillsättande av en tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK. Nämnden skall ha samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i de tidigare huvudavtalen mellan SAF och Sif respektive SAF och HTF samt det gällande huvudavtalet mellan XXX och SALF. I nämnden skall ingå fem ledamöter för vardera SAF och PTK. Då den fungerar som skiljenämnd skall nämnden ledas av en gemensamt utsedd opartisk ordförande och bestå av två av nämndens ledamöter från vardera parten. Xxxxxx skall det PTK-förbund som berörs av tvisten representeras av minst en ledamot.

Utdrag ur

Huvudavtal

Begreppet ”tjänsteman” nedan innefattar ”arbetsledare”.

Av paragrafnumren avser det första avtalet med Sif och det andra avtalet med SALF (efter namnbyte Ledarna).

Förhandlingsordning

Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.

§ 2/§ 5

Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:

a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.

b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF (central förhandling).

Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller Sif/SALF/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.

Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Fram- ställning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.

Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.

Protokollsanteckningar

1. För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.

2. Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.

3. Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.

4. Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställ- ningsskydd skall i stället för de i § 2/§ 5 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.

Intressetvister

§ 8/§ 11

Intressetvist avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2/§ 5, äger berört arbets- givarförbund och Sif/SALF/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för utlåtande.

Dylikt hänskjutande skall ske inom tre veckor efter det central för- handling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.

I den mån berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF är ense där- om, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bin- dande avgörande av förtroenderådet.

§ 9/§ 12

Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8/§ 11, må berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.

Protokollsanteckningar

1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

2. Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden som i §§ 8 och 9/§§ 11 och 12 tillerkänts arbetsgivarförbund, skall stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande till Sif/SALF/CF.

Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd

§ 12/§ 15

Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåt- ande om lösningen av tvister enligt §§ 8 och 9/§§ 11 och 12 ovan.

§ 13/§ 16

Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämn- den skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande.

Senast inom två veckor efter det ärende inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam hand- läggning, åligger det nämnden att så långt möjligt ta hänsyn härtill.

Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är, såvida parterna ej enats om annat, offentligt.

Bilaga 2 Överenskommelse mellan EA (efter namnbyte EIO) å ena sidan och Sif/CF respektive SALF (efter namnbyte Ledarna) å den andra om förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst

I Allmänna bestämmelser

1. Denna överenskommelse gäller för tjänstemän med undantag för befattningsskikt högre än 2 i befattningsnomenklaturen. Begreppet ”tjänsteman” i denna överenskommelse innefattar ”arbetsledare”.

2. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om andra ersättningsregler än vad nedan anges under avsnitt II-IV.

Överenskommelse om undantag från dessa ersättningsregler kan även träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

3. Parterna är ense om att, i de avseenden överenskommelsen innebär medverkan av den lokala tjänstemannaorganisationen, Sif, CF resp SALF kan föra talan endast om angelägenheten avser medlem i SIF, CF resp SALF.

4. Frågor rörande omfördelning av den ordinarie arbetstiden, inarbetning av klämdagar och liknande samt förberedelse- och avslutningsarbeten enligt EA-Sif/SALF/CF-avtalets § 5 mom 3:4 numera § 6 mom 2:2 berörs inte av denna överenskommelse.

5. Ersättning för förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst skall inräknas i underlag för semesterlön och -ersättning men ej beaktas vid tillämpning av bestämmelser rörande sjuklön, övertidsersättning eller restidsersättning.

6. Om ett företag för närvarande tillämpar bestämmelser om ersätt- ning för förskjuten arbetstid, jour- eller beredskapstjänst, vilka bestämmelser är förmånligare än vad nu överenskommits, skall någon försämring ej ske för tjänstemän som har dessa förmåner. Jämförelsen mellan den nu träffade överenskommelsen och de hittills tillämpade ersättningsbestämmelserna skall avse den totala förmånsnivån för den enskilde tjänstemannen med utgångspunkt från de arbetstidsförhållanden som gäller för honom när de nya bestämmelserna träder i kraft.

Försämring kan undvikas på olika sätt, t ex genom avlösning.

7. I enlighet med den princip som sist i mellanvarande avtal mellan EA och Sif/SALF/CF om allmänna anställningsvillkor uttalats i en protokollsanteckning har EA förklarat att man inte motsätter sig lokala uppgörelser om ersättning för förskjuten arbetstid för de till EA anmälda tjänstemannagrupperna av sådant slag som berört företag kan ha blivit bundet av genom medlemskap i annat SAF-förbund.

8. EA och Sif/SALF/CF kommer att i information rörande överens- kommelsen erinra om bestämmelserna i arbetsmiljölagen om ledighet för nattvila och veckovila.

9. Fredsplikt gäller i de frågor som regleras i överenskommelsen.

II Förskjuten arbetstid

1. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsplats gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Protokollsanteckning

Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

2. Arbetsgivaren bör såvitt möjligt senast 14 dagar i förväg lämna berörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden såvida arbetsgivaren ägt kännedom om de omständigheter som

föranlett förskjutningen av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.

3. Förskjuten arbetstid ersättes per timme enligt följande:

Kl 18.00-7.00 vardagar månadslönen 540

Tid från kl 7.00 lördagar, från kl 18.00 trettondagsafton och dagarna före 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons Dag till kl 6.00 påföljande vardag samt

kl 6.00-7.00 pingst-, midsommar- och julafton

månadslönen 300

Tid från kl 7.00 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18.00 skärtorsdagen och nyårsafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 150

Protokollsanteckning

Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, d v s inom den s k band- bredden.

4. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.

III Jourtjänst

1. Med jourtjänst avses tid då tjänstemannen ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivares förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.

2. Jourtjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.

Schema för jourtjänst bör upprättas i så god tid som driftläget medger.

3. Meddelande om jourtjänst skall förutom till berörda arbetstagare lämnas till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.

4. Jourtjänst ersätts per timme med	månadslönen 600
dock gäller följande: Tid från kl 18.00 dag före arbetsfri dag till kl 7.00 arbetsfri dag ersätts med	månadslönen 540
Tid från kl 7.00 arbetsfri dag till kl 6.00 nästkommande arbetsdag ersätts med	månadslönen 300
Tid från kl 7.00 på pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18.00 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger	månadslönen 150

5. Jourersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekom- mande fall minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts

IV Beredskapstjänst

1. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbets- skyldighet men åläggs vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsstället.

2. Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.

Schema för beredskapstjänst bör upprättas i så god tid som driftläget medger.

3. Meddelande om beredskapstjänst skall förutom till berörda arbetstagare lämnas till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.

Beredskapstjänst ersätts per timme med

Månadslönen 1400

dock gäller följande:

Tid från kl 18.00 dag före arbetsfri dag

Månadslönen 1000

till kl 7.00 arbetsfri dag ersätts med

Tid från kl 7.00 arbetsfri dag till kl 6.00 nästkommande arbetsdag ersätts med

Månadslönen 700

Tid från kl 18.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 7.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger ersätts med

Månadslönen 350

4. Beredskapsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.

5. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock för minst tre timmar. Ersättning för reskostnad i anslutning till sådan inställelse utbetalas.

Protokollsanteckning

Som förutsättning för ovan angivna ersättningsnormer gäller att beredskapstjänsten upprätthålles i bostaden eller inom hörhåll för larm eller i förekommande fall telefon i bostaden.

För lindrigare fall av beredskap må lokal överenskommelse träffas om lägre ersätt- ningsnormer.

V Giltighetstid

Denna uppgörelse gäller fr o m 1976-02-01 tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.

ELEKTRISKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN

Xxxx Xxxxxxxxx

SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND

Xxx-Xxxx Xxxxxxxx

SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

Xxxx Xxxxxxxxxx

SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND

Xx Xxxxxxxx

Bilaga 3 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1 Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till Elektriska Installatörsorganisationen EIO.

Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbets- tidslagen.

Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”arbetsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.

Mom 2 Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande

a) tjänstemän i företagsledande ställning

b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

Mom 3 Arbetsgivare och tjänsteman som träffar, eller har träffat, överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 6 mom 1:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor, kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.

Anmärkning till mom 2 och 3

Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmelserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär skall arbetsgiv- aren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.

Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.

Mom 4 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överenskommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstids- hänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se

§ 7 mom 2.

§ 2 Ordinarie arbetstid

Mom 1 Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som be- gränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.

För tjänsteman i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbets- tiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftarbete får den ordi- narie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

För tjänsteman i tvåskiftarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 39 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

Anmärkning

Treskiftarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.

Mom 2 Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbets- givaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se

§ 7 mom 2.

Anmärkning

SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas.

§ 3 Övertid

Mom 1 Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänste- mannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.

Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nöd- vändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutnings- arbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.

Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning

Beträffande deltidsanställda tjänstemän skall arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.

Mom 2 När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.

Mom 3 Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger,

t ex när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, skall kunna slutföras.

Mom 4 Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt

§ 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.

Exempel

En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa över- tidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubb- en enas om annat.

Anmärkning

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersätts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertids- utrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.

Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.

Mom 5 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträf- fande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överens- kommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas förbundsparterna för godkännande.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se

§ 7 mom 2.

Mom 6 Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret enligt följande

a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben,

b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan för- bundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.

Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.

Mom 7 Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.

§ 4 Jourtid

Mom 1 Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänste- mannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mom 2 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan be- träffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överens- kommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se

§ 7 mom 2.

§ 5 Anteckning av övertid och jourtid

Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänste- mannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 6 Förhandlingsordning

Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 10 i förhand- lingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 11 mars 1978 mellan SAF och PTK och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.

§ 7 Giltighetstid

Mom 1 Bestämmelserna i detta avtal gäller t o m den 31 december 1987. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast 3 månader före giltighetstidens utgång, prolongeras det för ett år åt gången.

Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.

Mom 2 Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4,

§ 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 skall gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund.

Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen resp- ektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt för- handlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.

Bilaga 4 Arbetstidsförkortning

Parterna har diskuterat arbetstidsfrågan och enats om att denna fråga bör hanteras av de lokala parterna inom en kostnadsram om 0,5 procent under avtalsperioden 1 maj 2007 - 30 april 2010.

Träffas inte överenskommelse enligt föregående stycke gäller att tjänstemannen erhåller, utöver vad som framgår av anmärkning 1 nedan, ytterligare en dags arbetstidsförkortning från och med 1 maj 2010. Arbetstidförkortningen uppgår därefter till totalt 5 dagar.

Vid nyanställning av tjänsteman skall alltid värdet av den totala arbetstidsförkortningen beaktas i löneöverenskommelsen.

Ledigheten uttages i hela dagar om annan överenskommelse inte träffas mellan tjänstemannen och arbetsgivaren. Vid ledighetens förläggning bör hänsyn tas såväl till verksamhetens krav som till tjänstemannens önskemål.

Ledighet som inte uttages under aktuellt avtalsår ersätts vid årets utgång kontant med en lön per timme motsvarande mertidsersättning enligt § 6 mom 4:1.

Anmärkning

1. I avtalsöverenskommelsen 2001 respektive 2004 träffade parterna överenskommelse om arbetstidsförkortning inom en kostnadsram av 1,5 % respektive 0,5 % varför arbetstidsförkortningen fr.o.m. 2007-04-30 uppgår till ett värde av 2 %. Dessa överenskommelser gäller även fortsättningsvis om inte annan överenskommelse träffas.

(för anst. inom företag tillhörande Målaremästarna gäller att ingen överenskommelse träffades 2004 om arb.tidsförkortning varför kostnadsramen under ovanstående period uppgår till totalt 1,5 %).

2. Med lokala parter menas i första hand företag och fackklubb eller motsvarande. Saknas fackklubb eller motsvarande vid företaget, kan överenskommelse träffas med enskild tjänsteman.

3. Deltidsanställd tjänsteman uppbär arbetstidsförkortningsdagar i proportion till anställningsgraden.

Bilaga 5 Kompetensutveckling

Utgångspunkter

Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare för- ändringar. Därmed har också kraven på tjänstemännen att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.

Anpassning och utveckling är nödvändigt för att möta dessa för- ändringar. Mellan avtalsparterna föreligger en betydande samsyn när det gäller behov av kompetensutveckling och dess betydelse.

Kompetensutvecklingens betydelse för elinstallationsbranschen

Företagen i elinstallationsbranschen verkar i en allt hårdare nationell och internationell konkurrens och har därvid allt högre krav på sig att snabbt kunna anpassa sig till nya förhållanden. För att bibehålla konkurrenskraften är det viktigt att besitta och generera erforderlig kompetens genom att tjänstemännens kunskaper förnyas och för- stärks. Den enskilde tjänstemannens ansvar för sin kompetens är där- med väsentlig.

Kompetensutvecklingen måste vara anpassad till de förutsättningar och behov som föreligger i varje enskilt företag. Detta innebär att kompetensutveckling ska vara anpassad till företagets affärsidé och långsiktiga verksamhetsmål.

Gemensamt ansvar

Företaget och tjänstemannen har ett gemensamt ansvar för kompe- tensutvecklingen.

Företaget har ett grundläggande ansvar att fortlöpande stärka kom- petensen hos tjänstemännen i enlighet med företagets behov.

Tjänstemannen har samtidigt ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens i enlighet med de krav som företagets verksamhet ställer.

Bilaga 5 Kompetensutveckling

Företaget bör därför göra känt vilken specifik kunskap och kompe- tens som behövs för företagets och tjänstemannens utveckling.

Dialogens betydelse

För att kompetensutvecklingen skall vara framgångsrik och ge önskat resultat har dialogen mellan den enskilde tjänstemannen och företaget stor betydelse. Det är av vikt att den enskilde tjänste- mannen är medveten om vilka individuella åtgärder och utbild- ningsinsatser som kan vara förenliga med företagets behov.

Utvecklingssamtal mellan chef och tjänsteman är härvid ett viktigt medel för att bland annat kartlägga den kunskap och kompetens som behövs för företagets och tjänstemannens utveckling. Härigenom skapas en process där tjänstemannens resultat, kompetens och duglighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen.

Dialogen skall beröra såväl företagets utvecklingsplaner som tjänste- mannens arbetsuppgifter, arbetssituation, utvecklingsmöjligheter och kompetenskrav.

Arbetsgivaren och tjänstemannen skall som en del i utvecklings- samtal diskutera tjänstemannens behov och planera dennes kompe- tensutveckling i förhållande till företagets verksamhetsinriktning. De åtgärder som överenskommes bör dokumenteras i individuella utvecklingsplaner och följas upp.

Lokal samverkan

Det är företagets ansvar att planera och genomföra utvecklingsin- satser rörande organisation, teknik och personal. Dessa insatser bör i de generella delarna bygga på lokalt medarbetarinflytande.

Bilaga 6 Arbetsmiljöavtal

§1 Gemensamma utgångspunkter

Genom detta avtal är parterna överens om att främja en god arbetsmiljö där målsättningen är att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöarbetet skall vara till gagn såväl för företaget som de anställda.

§2 Samverkan och tillsyn i företaget

Genom samverkan mellan arbetsgivaren och anställda främjas en god arbetsmiljö. Sådan samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarnas ansvar enligt arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är grunden för en god arbetsmiljö. Formerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet anpassas till varje företag och hänsyn skall tas till storlek, organisation och produktionsinriktning. Arbetsmiljöverket och de lokala Arbetsmiljöinspektionerna utövar tillsyn på företagen enligt arbetsmiljölagen.

§ 3 Företagshälsovård

En ändamålsenlig företagshälsovård utgör en nödvändig och självklar resurs för företagen och dess anställda. Utformningen och flexibiliteten av företagshälsovården styrs ifrån de olika behov och krav som framkommer och som skiftar mellan olika företag.

Företagshälsovården utövas i överensstämmelse med beprövade och vetenskapliga metoder.

Frågor om företagshälsovård bör behandlas i samverkan.

§4 Arbetsmiljökompetens

Arbetsmiljöområdets kompetensbehov bedöms i samråd inom företaget.

Målsättningen är att arbetsledande personal dels ges de kunskaper de behöver för att kunna utföra sina arbetsmiljöarbetsuppgifter avseende underställd personal samt att man i likhet med övriga arbetstagare

Bilaga 6 Arbetsmiljöavtal

erhåller de kunskaper om arbetet och dess risker som behövs för att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås i företaget.

§5 Central samverkan

Parterna är ense om att samarbetet i arbetsmiljöfrågor på central organisationsnivå bör bedrivas i gemensamt organ med rådgivande funktion.

§6 Giltighet

Detta avtal gäller tillsvidare fr o m den 1 maj 2007 med en ömsesidig uppsägningstid av tre (3) månader.

Bilaga 7 Ledaravtalet

Avtal om lönebildning

mellan

Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Glasbranschföreningen

Maskinentreprenörerna

Målaremästarna

Plåtslageriernas Riksförbund

VVS – Installatörerna

och

Ledarna

Avtal om lönebildning

Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS – Installatörerna, och Ledarna är ense om följande avtal om lönebildning.

Lönebildningsprocessen avseende medlemmar i Ledarna utarbetas och formas på företagsnivå.

I företag med företrädare för Ledarna utformar, inför den årliga löneprocessen, de lokala parterna den praktiska tillämpningen och formerna för detta. Vid företag utan lokal företrädare för Ledarna enas ansvarig chef och medarbetare också om tidplan för när mål-, uppföljningssamtal, lönedialog samt avslut av löneprocessen ska äga rum.

Ledaravtalet kräver att medarbetare och företag tar sitt ansvar för tillämpningen, detta är viktigt för att avtalet skall uppfattas som trovärdigt över tiden. En ständig utveckling av samarbetsformer är nödvändig. Rätt tillämpat kan avtalet bidra till utveckling av arbetsorganisation och ledarskap.

1. Övergripande mål för lönebildningen

Företaget ska ha en för alla känd lönepolitik.

Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bakgrund av företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna.

Det är parternas gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt.

Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process med tydliga mål för företagets verksamhet och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker.

Avtalets inriktning är att skapa en process där medarbetarens uppnådda resultat, kompetens och skicklighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

Utöver ovanstående kan system med rörliga lönedelar förekomma.

2. Den individuella lönen

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.

Vid den individuella lönesättningen utgör exempelvis lednings- och samarbetsförmåga, omdöme, tekniskt, ekonomiskt, miljömässigt och personellt ansvar, förmåga att utveckla medarbetare samt initiativ, idérikedom och innovationskraft, betydelsefulla bedömningsgrunder i chefsrollen.

Avgörande för den individuella löneutvecklingen är i första hand arbetsuppgifterna och kompetenskraven samt hur målen för verksamheten av såväl individuell som övergripande art uppfyllts. Uppsatta mål kan även avse utveckling av personliga kompetenser.

Förmågan att samordna och planera verksamhet är viktiga faktorer vid den individuella bedömningen. Detta är särskilt viktigt för de som leder byggproduktion.

Lönesättningen och lönestrukturen i företaget ska vara saklig och systematisk. Lönesättningsprinciperna ska vara kända.

Lönesättningsprinciperna får inte vara diskriminerande. Osakliga löneskillnader ska elimineras.

Föräldraledighet ska omfattas av den årliga löneprocessen.

3. Utveckling och lön

Både företaget och berörd medarbetare har ett ansvar för en väl fungerande löneprocess. Lönebildningen ska medverka till att företag och medarbetarna utvecklas.

Dialogen mellan ansvarig chef och berörd medarbetare är den centrala delen i löneprocessen.

Det ligger i avtalets anda att lönefrågan i första hand löses i löne- dialogen med ansvarig chef. Lön och löneökning fastställs en gång per år, annan överenskommelse kan träffas lokalt.

Saknas överenskommelse är lönerevisionsdag den 1 april.

4. Förhandlingsordning

4.1 Lönedialog och lokal förhandling

Lönefrågan bör lösas vid den enskilda lönedialogen.

I företag där överenskommelse om lokal tillämpning har träffats överlämnar arbetsgivaren resultatet på de individuella löner i den ordning som överenskommits.

Har ingen överenskommelse träffats ska lönedialogerna vara avslutade innan de nya lönerna kan utbetalas per 1 april. Löneförslag överlämnas till Ledarnas klubb eller representant för Ledarna vid företaget senast den 1 mars.

Xxxxxx (medlem) som inte är beredd att acceptera den lön som föreslagits av ansvarig chef har rätt att anmäla ärendet till Xxxxxxxx företrädare för överläggning med företaget. Om inte annat överenskommits lokalt ska överläggning påkallas inom 14 dagar efter genomförd lönedialog.

Om endera parten så önskar kan ärendet behandlas direkt i lokal förhandling utan föregående särskild överläggning.

Påkallande av lokal förhandling ska ske senast 7 dagar efter det att överläggningen avslutats eller besked lämnats att särskild överläggning ej ska äga rum.

Förhandlingen upptas senast tre veckor efter påkallandet.

För individ som inte erbjuds löneökning ska särskilda överläggningar föras om individens förutsättningar för arbetsuppgifterna och vilka kompetenshöjande insatser som behövs. En personlig utvecklingsplan ska då upprättas.

Vid oenighet bör organisationerna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet innan lokal förhandling avslutas. Inriktningen är att centrala förhandlingar inte ska behöva tillgripas.

4.2 Central förhandling

Kan de lokala parterna ändock inte enas vid lokal förhandling kan central förhandling påkallas.

Central förhandling ska påkallas senast tre veckor från den dag lokal förhandling förklarats avslutad.

4.3 Lönenämnd

Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor för utlåtande. Detta ska ske senast tre veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två månader avge utlåtande i tvistefråga som uppkommit inom ramen för detta avtal.

4.4. Preskription

Part, som ej iakttar de tidsfrister som anges i punkterna 4.1-4.3, förlorar rätten att föra frågan vidare och arbetsgivaren äger rätt att fastställa lönerna.

4.5 Medling

Om parterna efter central förhandling och utlåtande av Nämnden för lönefrågor inte är ense i den tvistiga frågan, kan part begära att medlare utses för att medla i tvisten enligt nedanstående bestämmelser.

Medling ska i förekommande fall begäras inom två veckor från det att utlåtande delgivits parterna från Nämnden för lönefrågor.

Medlaren ska så snabbt som möjligt bilda sig en uppfattning av den aktuella tvistefrågan och kalla parterna till överläggningar. I samband därmed har medlaren möjlighet att

- ålägga parterna att utreda eller precisera enskilda förhandlings- frågor

- med förbundsparternas samtycke, förordna att enskilda förhandlingsfrågor ska avgöras av Nämnden för lönefrågor i egenskap av skiljenämnd

- lägga egna förslag till lösning av förhandlingsfrågorna, samt

- skjuta upp av part varslade stridsåtgärder till dess alla tänkbara möjligheter till en lösning är slutgiltigt uttömda, dock längst 14 kalenderdagar.

5. Fredsplikt

Detta avtal om lönebildning innebär att fredsplikt gäller för såväl de lokala som centrala parterna för de frågor som regleras i detta avtal.

Om överenskommelse om de individuella lönerna ej har kunnat uppnås vid central förhandling enligt punkt 4.2, får Ledarna eller berört arbetsgivarförbund besluta om fredspliktens upphörande vid ifrågavarande företag eller del av företag som förhandlingen omfattar. Besked härom ska omgående lämnas till berört arbets- givarförbund/Ledarna.

Part får inte varsla eller tillgripa stridsåtgärd för ifrågavarande företag/del av företag innan frågan har hänskjutits till Nämnden för lönefrågor och dess utlåtande delgivits parterna samt medling enligt punkt 4.5 har genomförts.

Varsel om konfliktåtgärder ska för att vara giltiga utfärdats av Ledarnas förbundsstyrelse eller av respektive arbetsgivarförbunds styrelse.

I övrigt tillämpas konfliktregler enligt gällande lagstiftning och xxxxx.

6. Nämnden för lönefrågor

Nämnden för lönefrågor består av fyra ledamöter, varvid berört förbund respektive Ledarna utser två ledamöter var samt vidare var sin sekreterare.

Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande.

7. Uppsägning

Detta avtal gäller från den 1 april 2007 och ersätter huvudavtal om lönebildning mellan arbetsgivarförbunden och Ledarna av den 1 april 1993 med revideringar 1 juni 2001 och 1 april 2005. Avtalet gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

Bilaga 8 Löneavtal

mellan

Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarnas Riksförening Plåtslageriernas Riksförbund, VVS-Installatörerna

och

Sveriges Ingenjörer

Parterna är ense om följande avtal att gälla för arbetsgivareförbundens medlemsföretag och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag.

Avtalet gäller för tiden 1 maj 2007 – 30 april 2010

Lönehöjningar den 1 maj 2007, den 1 maj 2008

och den 1 maj 2009

Lönerevisioner

Förbundspott

En pott motsvarande 3,2 procent 2007, 2,5 procent 2008 och 2,5 procent 2009 av de fast kontanta lönerna för ingenjörsgruppen per den 30 april respektive år avsätts för individuella höjningar att fördelas av de lokala parterna.

Löneöversyn

I samband med lönerevisionen genomförs också av de lokala parterna en löneöversyn utöver fördelningen av förbundspotten medförande löneökningar i syfte att för ingenjörsgruppen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur, som återspeglar ingenjörsgruppens kvalifikationer i form av teknisk utbildning och kompetens.

1 Gemensamma utgångspunkter

Genom ökad lönsamhet och produktivitet skapas förutsättningar för ingenjörernas löneutveckling.

Ökad produktivitet är ett resultat av en process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för ingenjören. Företaget har ansvar för att målen sätts och att uppföljning av resultaten sker.

Ingenjörernas utbildning och kompetens är av stor betydelse för företagets utveckling. Ingenjören blir bättre skickad att bidra till att lösa sina arbetsuppgifter så att verksamhetens mål kan uppnås genom successiv utveckling av sin kompetens.

Detta avtal syftar bl a till att utbildning och kompetens ska återspeglas i den praktiska lönesättningen. Detta betyder att särskild hänsyn måste tas till de kvalifikationer som ingenjörerna har som grupp.

2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen

Lönesättning och löneutveckling för ingenjörerna sker mot bakgrund av främst produktivitetsutvecklingen och ingenjörens bidrag härtill.

Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser och arbetsglädje.

Utgångspunkten är härvid ingenjörernas arbetsuppgifter och kompetenskrav samt de mål av såväl individuell som övergripande art som gäller för verksamheten. Målen kan även avse utveckling av personliga färdigheter och egenskaper, varvid exempel på

betydelsefulla bedömningsgrunder är teknisk kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, omdöme samt tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, initiativförmåga, idérikedom, innovationskraft och mångkunnighet. Dessa faktorer har betydelse för lönesättningen av alla ingenjörer, dvs såväl chefer som specialister och övriga.

Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand hur satta mål uppfylls, dvs. de resultat som vederbörande uppnår.

Lönesättningen ska ske efter samma principer för kvinnor och män liksom för yngre och äldre oavsett etnisk härkomst.

Diskriminerande eller andra omotiverade skillnader mellan anställda ska inte förekomma. I det fall endera parten påfordrar, ska de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade skillnader förekommer. Framkommer av dessa analyser att omotiverade skillnader finns, ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna.

Föräldralediga, som inte arbetar vid tidpunkten för en lönerevision, ska på samma villkor som övriga tjänstemän omfattas av lönerevisionen.

3 Löner och löneutveckling

3.1 Gemensam genomgång av lönestrukturen

De grundläggande principerna för lönebildning enligt detta avtal förutsätter att de lokal parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka i lönebildningen.

Det är naturligt att företagets lönepolitik utgör grunden för lönesättningen och önskvärt att de lokala parterna är överens om det system för lönesättning som tillämpas. Om sådan samsyn inte finns, bör de lokala parterna inleda överläggningar härom.

Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående ingenjörernas ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.

Översynen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning.

3. 2 Genomgång av varje medlems lön vid individuellt samtal

Inför lönerevisionen sker en genomgång av varje medlems lön i samband med ett individuellt samtal. Genomgången sker mellan lönesättande chefen och ingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principer som anges i punkt 2.

Inriktningen bör vara att skapa en process där ingenjörens resultat, kompetens samt duglighet och den individuella löneutvecklingen knyts samman. Därigenom ges ingenjören möjlighet att påverka den egna löneutvecklingen.

Vid den årliga genomgången av varje ingenjörs lön ska i samband med det individuella samtalet också diskussioner föras om dennes arbetssituation, förekomst av övertid o dyl. Diskussionen har till syfte att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen och stödja utvecklingen i arbetet för engagemang och arbetstrivsel.

För medlem som inte erbjuds någon eller endast ringa löneökning ska särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.

4 Förhandlingsordning

4.1

Arbetsgivaren ska på begäran av Sveriges Ingenjörers lokalavdelning eller kontaktman förhandla om löner enligt detta avtal. Arbetsgivaren överlämnar förslag till individuella löner i den ordning som de lokala parterna överenskommer.

4.2

Saknar Sveriges Ingenjörers en lokalavdelning eller kontaktman vid företaget lämnas förslag till och sker överläggning med den enskilde ingenjören.

4.3

Om de lokala parterna ej kan enas kan central förhandling påkallas.

3.4

Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan överlämnas till Nämnden för lönefrågor för slutligt avgörande.

Lönenämnden består av två representanter för berört arbetsgivareförbund och två representanter för Sveriges Ingenjörer. En av representanterna för berört arbetsgivareförbund ska vara ordförande och en av representanterna för Sveriges Ingenjörer vice ordförande.

Bilaga 9 Löneavtal

Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarnas Riksförening, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS-Installatörerna (arbetsgivareförbunden)

och

Sif

Är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivareförbundens medlemsföretag och Sif:s medlemmar vid dessa.

Avtalet gäller för tiden 1 maj 2007 – 30 april 2010.

1a Löneprinciper

Lönesättningen skall vara individuell och differentierad.

Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den enskilda tjänstemannens sätt att uppfylla dessa.

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet.

Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen.

Samma principer för lönesättningen skall gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre tjänstemän oavsett etnisk härkomst.

Det är viktigt att förekommande löneskillnader upplevs som motiverade och rättvisa.

Lönesättningen bör stimulera till kompetensutveckling i olika former.

Inför de lokala löneförhandlingarna skall de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget skall dessa justeras i samband med förhandlingarna.

Föräldralediga, som inte arbetar vid tidpunkten för en lönerevision, ska omfattas av lönerevisionen på samma villkor som övriga tjänstemän.

1b Riktlinjer för lokala löneförhandlingar

De lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget i syfte att träffa överenskommelse om formerna för genomförandet av den lokala lönerevisionen.

Lönebildningen är en positiv kraft i företagets verksamhet och skapar förutsättningar för att individerna utvecklas och stimuleras till goda insatser.

Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledningen, fackliga företrädare och de anställda tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen.

De grundläggande principerna om individuell och differentierad lönesättning skall vara vägledande för det lokala lönerevisionsarbetet.

Parterna skall sträva efter att bli överens utan att centrala förhandlingar skall behöva tillgripas. Det är därför viktigt att man sakligt motiverar sina ståndpunkter och visar varandra ömsesidig förståelse och respekt.

Vidare beaktas att tjänstemän genom sitt arbete bidrar till företagets resultat och att företagets framgång är beroende av en värdefull och engagerad insats av tjänstemän på alla nivåer.

Uppmärksamhet bör bl a ägnas frågan om vissa tjänstemän eller grupper av tjänstemän har kommit att få ett för lågt löneläge eller haft en ogynnsam löneutveckling. I så fall bör orsakerna utredas och behov av åtgärder diskuteras.

2 LÖNEHÖJNINGAR 2007, 2008 och 2009

2.1 Allmän pott

En allmän pott beräknas för 2007 om 3,2 procent, för 2008 2,5 procent och för 2009 2,5 procent av de fasta kontanta lönerna för Sif- tjänstemännen den 30 april 2007, den 30 april 2008 respektive den

30 april 2009.

Den allmänna potten för respektive avtalsår fördelas av de lokala parterna enligt löneprinciperna i punkt 1.

Lönehöjningarna skall gälla fr o m den 1 maj 2007, den 1 maj 2008 respektive den 1 maj 2009.

2.2 Löneöversyn

De lokala parterna skall under vart och ett av avtalsåren 2007, 2008 och 2009 utöver ovan angivna utrymme förhandla om löneökningar i syfte att för tjänstemännen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur.

Vid överväganden beträffande lönestrukturen skall beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenhet i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.

Översynen skall göras utifrån vad som angivits ovan och från löneprinciperna i punkt 1 samt grundas på systematisk och motiverad bedömning.

Lönehöjningar till följd av löneöversyn gäller, om inte annat överenskommes, fr o m den 1 maj 2007, den 1 maj 2008 respektive

den 1 maj 2009.

3 LÄGSTA LÖNEHÖJNING

Om lokal överenskommelse om annat inte träffas skall varje tjänsteman, som omfattas av lönerevisionen, fr o m den 1 maj 2007, den 1 maj 2008 respektive den 1 maj 2009 ha erhållit ett lägsta belopp om 400 kronor, 350 kronor, 350 kronor per månad respektive år. För deltidsanställda minskas beloppet i proportion till arbetstidens längd.

4 LÄGSTA LÖNER 2007, 2008 och 2009

Efter lönehöjningen den 1 maj 2007, den 1 maj 2008 respektive den 1 maj 2009 skall månadslönen för heltidsanställd tjänsteman som har fyllt 18 år uppgå till lägst 14 120 kronor, 14 570 kronor respektive 15 035 kronor. För tjänsteman med ett års sammanhängande anställningstid i företaget skall månadslönen den 1 maj 2007 vara

15 000 kr, den 1 maj 2008 15 465 och den 1 maj 2009 vara 15 929. Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under sex månader.

De lokala parterna enas om innebörden och tillämpningen av begreppet ”särskilda skäl” i företaget.

5 FÖRHANDLINGSORDNING

Fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 och översyn av lönerna enligt punkt 2.2 skall ske genom förhandling mellan lokala parter.

I de fall de lokala parterna efter förhandlingar ej kan träffa överenskommelse om fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 eller beträffande löneöversyn enligt punkt 2.2 har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling.

I de fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till Lönenämnden.

Lönenämnden består av tre representanter för berört arbetsgivareförbund och tre representanter för Sif. En av

representanterna för berört arbetsgivareförbund skall vara ordförande och en av representanterna för Sif vice ordförande.

Bilaga 10 Definitioner

Bilaga 10

Definition tjänstemannapart lokal part

Sif

Lokal Tjänstemannapart kan bestå av:

- Vald Sif klubb.

- Valt arbetsplatsombud med förhandlingsmandat.

- Valt arbetsplatsombud som informationsmottagare där regions avdelning har förhandlingsmandatet.

Samtliga val görs enligt Sifs stadgar av medlemmarna på arbetsplatsen.

Där företrädare enligt ovan nämnda punkter saknas, skall arbetsgivaren vända sig till regions avdelning där regions ombudsman har förhandlingsmandat.

Information om bildande av klubb eller utsett arbetsplatsombud meddelas berörd arbetsgivare skriftligen.

Sv Ingenjörer

Lokal tjänstemannapart kan bestå av:

- Lokalavdelning som väljs av medlemmarna på arbetsplatsen.

- Kontaktman utsedd av Sv Ing.förbundsstyrelse.

Där företrädare enligt ovan nämnda punkter saknas, skall arbetsgivaren vända sig till Sv Ing. förbunds kansli i Stockholm.

Information om bildande av lokal avdelning eller utsedd kontaktman meddelas berörd arbetsgivare skriftligen.

Bilaga 10 Definitioner

Ledarna

Lokal tjänstemannapart kan bestå av:

- Vald styrelse, alternativt vald förhandlingsdelegation där en företrädare leder delegationens arbete.

- En vald företrädare med motsvarande ansvar och uppgifter som en styrelse.

Lokal ledarorganisation är verksam inom en arbetsplats, del av en arbetsplats eller flera arbetsplatser beroende på medlemsbehoven och arbetsgivarens organisation.

Där företrädare enligt ovan nämnda punkter saknas, skall arbetsgivaren vända sig till Ledarnas servicecenter i Stockholm.

Document Metadata

Table of Contents

Avtal

Document Metadata