Sida

Idrott

Branschavtal och Löneavtal 2010-2012

Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott

Unionen • Fastighets •

(Kommunal är part på golf- och ridklubbar) • Akademikerförbunden*

Innehåll

Sida

§ 1 Avtalets omfattning 5

§ 2 Anställning 6

§ 3 Allmänna åligganden 7

§ 4 Semester 8

§ 5 Sjuklön m.m. 17

§ 5 a Sjuklön m.m. Fastighets organisationsområde 29

§ 6 Övertidskompensation 29

§ 7 Restid i arbetet 34

§ 8 Lön 36

§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet 37

§ 10 Uppsägning 41

§ 11 Arbetstid 46

§ 12 Obekväm arbetstid, jour och beredskap 53

§ 13 Giltighetstid 58

Bilagor

Bilaga 1

Övriga avtal mellan parterna 59

Bilaga 2

”Uppsägningstider i LAS” 61

Bilaga 3

Löneavtal 2010 – 2012 med Akademikerförbunden 62

Bilaga 4

Löneavtal 2010 – 2012 med Unionen 70

Bilaga 5

Löneavtal 2010 – 2012 med Fastighets/Kommunal 80

Förkortningar

ITP Industrins och handelns tjänstepension KTP Kooperationens tjänstepension

LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LO Landsorganisationen

PTK Privattjänstemannakartellen XxXX Xxxxx (1991:1047) om sjuklön

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRS Trygghetsrådet TRS

AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

Avtal om allmänna anställningsvillkor

§ 1 Avtalets omfattning

Mom. 1 Avtalets giltighetsområde

Avtalet gäller alla arbetsgivare som är anslutna till Arbetsgivarallian- sen och som tillhör bransch Idrott.

Avtalet gäller alla arbetstagare hos arbetsgivare som omfattas av avta- let. Dock gäller de särskilda regler och undantag som anges i momen- ten 2 - 4.

Anteckningar

1. Parterna är ense om att undantag från de dispositiva bestämmel- serna i lagen om anställningsskydd (LAS) endast gjorts i de av- seenden där så uttryckligen framgår av avtalet.

2. Det förutsätts att hos arbetsgivaren befintliga arbetstagarparter respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK- området överenskommer om ett gemensamt organ vilket i för- hållande till arbetsgivaren ska företräda tjänstemännen.

Mom. 2 Särskilda regler för pensionärer

För arbetstagare som kvarstår i tjänst hos arbetsgivaren sedan arbetsta- garen uppnått den gällande pensionsåldern – 67 år, gäller avtalets § 5 i den del som avser sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det.

Dessa särskilda regler gäller också för arbetstagare som har fyllt 67 år eller som har anställts efter det att arbetstagaren uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas hos arbetsgivaren, se § 5 mom. 7:1.

Mom. 3 Sjuklön vid tidsbegränsad anställning

För arbetstagare, som enligt § 2 Anställning, har tidsbegränsad anställ- ning är rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna enligt § 5 Sjuklön, begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad (3 § 1 stycket SjLL).

Mom. 4 Undantag från avtalet vid utlandstjänstgöring

Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen ge- nom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande hos arbetsgivaren.

Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för arbetstagare som anges i nämnda avtal.

§ 2 Anställning

Mom. 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt LAS eller mom. 2 nedan. Vid behov av nyanställning ska arbetsgi- varen pröva om redan anställd arbetstagare – som anmält intresse till ökad sysselsättning – kan erbjudas detta.

Mom. 2 Tidsbegränsad anställning

De tidsbegränsade anställningsformerna i LAS gäller med tillägg en- ligt nedan.

Mom. 2:1 Visstidsanställning – tränare

Parterna är ense om att visstidsanställning enligt detta moment kan användas för t.ex. förbundstränare, annan tränare, instruktör, domare,

xxxxxxxx, naprapater, läkare och lagledare med motsvarande arbets- uppgifter.

§ 3 Allmänna åligganden

Mom. 1 Lojalitet, förtroende, diskretion

Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intresse. Full diskretion ska iakttas såväl inåt som utåt i organisationens/föreningens angelägenheter.

Mom. 2 Bisysslor

Ingen arbetstagare får utföra arbete eller bedriva ekonomisk verksam- het för en arbetsgivare eller i egen regi som konkurrerar med den ar- betsgivare där arbetstagaren är anställd. Ingen arbetstagare får heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka negativt på arbetstagarens arbete. Om en arbetstagare avser att åta sig ett uppdrag eller en bisyssla av mera omfattande slag bör arbetstagaren därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom. 3 Förtroendeuppdrag

Arbetstagare har rätt att inneha statliga, kommunala eller fackliga för- troendeuppdrag. Dessa uppdrag ska inte betraktas som bisyssla.

Mom. 4 Identitet och hälsointyg

För att få anställning ska arbetstagaren, om arbetsgivaren begär det i samband med anställningstillfället, styrka sin identitet samt lämna intyg om sitt hälsotillstånd. Arbetsgivaren anvisar läkare och bekostar intyget.

Mom. 5 Anställningsavtal

Arbetsgivaren ska i omedelbar anslutning till det att anställningsavtal träffas, skriftligen för arbetstagaren klargöra anställningens villkor i enlighet med reglerna i LAS.

§ 4 Semester

Mom. 1 Allmänna bestämmelser

Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de tillägg som gjorts i mom. 2, 3, 5:1, 5:2, 6 och 7 och de undantag som gjorts i mom. 4 och 5:3. Undantag har endast gjorts där detta uttryckligen anges.

Mom. 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår

Arbetsgivaren och arbetstagaren eller dennes lokala fackliga organisa- tion kan komma överens om förskjutning av semesteråret och/eller intjänandeåret.

Mom. 3 Semesterns längd

Mom. 3:1 Semesterns längd är

25 semesterdagar (28 semester- om arbetstagaren har rätt till dagar fr.o.m. det år under vilket särskild övertidskompensation arbetstagaren fyller 40 år) enligt § 6 mom. 1 och 2

30 semesterdagar (33 semester- om arbetstagaren och arbets- dagar fr.o.m. det år under vilket givaren kommit överens om 30 arbetstagaren fyller 40 år) (33) dagars semester i följande

fall:

– § 6 mom. 3:1 första stycket (arbetstagare med beordringsrätt)

– § 6 mom. 3:2 (ändrad tjänste- ställning).

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För arbetstagare med flera semesterdagar än 25 fastställs antalet be- talda semesterdagar enligt principerna i 7 § semesterlagen.

Mom. 3:2 Garantiregel

Den semester arbetstagaren har p.g.a. kollektivt eller enskilt avtal ska inte förkortas genom detta avtal.

Garantiregeln gäller inte om arbetsgivaren och arbetstagaren har upp- hävt sin överenskommelse enligt § 6 mom. 3:1 första styckets första punkt (arbetstagare med beordringsrätt) och i stället kommit överens om att arbetstagaren inte längre ska ha rätt till 30 dagars semester utan ska återfå sin rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom. 3:3 Längre semester än enligt avtalet

Om man hos någon arbetsgivare – enligt överenskommelse/reglemen- te som gällde innan detta avtal kom till – tillämpar längre semester, räknat i dagar per år, än som föreskrivs i detta avtal, ska avtalets till- lämpning i och för sig inte föranleda någon ändring av överenskom- melsens/reglementets semesterbestämmelser.

Om det hos någon arbetsgivare uppstår fråga om ändring av semester- bestämmelserna i gällande överenskommelsen/reglementet, ska med- delande lämnas till den lokala fackliga organisationen. Innan avgö- rande träffas ska också förhandlingar äga rum om den lokala fackliga organisationen så önskar.

Mom. 3:4 Beräkning av anställningstid

Vid beräkning av intjänandeår ska all anställningstid hos arbetsgivaren och/eller koncern oavsett befattning räknas in.

Mom. 4 Semesterlön, semesterersättning m.m.

Mom. 4:1 Beräkning av semesterlön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semes- tern plus semestertillägg.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad, t.ex. fasta skift-, jour-, be- redskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision el- ler liknande.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se mom. 4:5.

För arbetstagare som har veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.

Med semestertillägg avses ett belopp som erhålls per betald semester- dag och beräknas på följande sätt:

• 0,8 % av den månadslön som är aktuell under semestern

• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang

– provision, tantiem, bonus eller liknande

– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte har räknats in i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjä- nandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semester- lönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den

rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive se- mesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrun- dande frånvaro under intjänandeåret.

Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och/eller ob-ersättning eller lik- nande gäller att sådan ersättning inte ska medtas i ovanstående ge- nomsnittsberäkning om arbetstagaren under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Anmärkningar

1. Semestertillägget 0,5 % förutsätter att arbetstagaren har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antal semes- terdagar arbetstagaren är berättigad till enligt mom. 3:1 dividerat med antalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har in- tjänat.

2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats.

3. Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar, har divisorerna i § 6 mom. 2:2 och 5:1 respektive § 7 mom. 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.

Mom. 4:2 Beräkning av semesterersättning

Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg beräknat enligt mom. 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upp- hörde.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se mom. 4:5.

Mom. 4:3 Semesterrätt vid vissa kortare anställningar

Tidsbegränsad anställning som inte faktiskt varar längre tid än tre må- nader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterer- sättning beräknad enligt semesterlagen.

Mom. 4:4 Avdrag för semesterdag som inte ger rätt till semesterlön

För varje semesterdag som inte ger rätt till semesterlön görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön, se mom. 4:1.

Mom. 4:5 Beräkning av månadslön vid ändrad sysselsättningsgrad under intjänandeåret

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättnings- grad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället omräknas i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Exempel

Sysselsättningsgrad: 9 mån 100 %

3 mån 75 %

= 0,94

1,0 x 9 mån + 0,75 x 3 mån

12 mån

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar i månaden.

Sammanfaller intjänandeår och semesterår ska omräkning enligt detta moment ske vid utgången av semesteråret. Eventuell återbetalning av för mycket erhållen semesterlön eller erhållande av ytterligare semes- terlön ska ske senast i februari månad året efter semesteråret eller tidi- gare i samband med anställningens upphörande.

Mom. 4:6 Utbetalning av semesterlön

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % betalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med semestern.

Undantag 1

Om arbetstagarens lön till väsentlig del består av rörlig lön har denne rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få ett förskottsbelopp utbetalt motsvarande ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga löne- delen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång betala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom. 4:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön för rörlig lön/lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle efter semesterårets utgång, då ordinarie lönerutin kan tillämpas.

Undantag 3

Om överenskommelse träffats om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordina- rie lönen samt semestertillägget för rörlig lön/lönedel om arbetsta- garen under semesteråret fått större semesterlön än vad som mot- svaras av intjänad semesterlön.

Mom. 5 Sparande av semester

Mom. 5:1 Turordning för uttag av sparade semesterdagar

Semesterdag som sparats enligt semesterlagens regler ska tas ut före semesterdag som sparats enligt mom. 5:2.

Mom. 5:2 Specialregel för arbetstagare med fler än 25 betalda semesterdagar

Om en arbetstagare har rätt till fler än 25 betalda semesterdagar kan överenskommelse träffas om att även dessa överskjutande semesterda- gar får sparas. Detta får endast ske om arbetstagaren samma år inte tar ut tidigare sparad semester.

Träffas överenskommelse enligt detta moment ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om såväl under vilket semesterår som när under detta semesterår de sparade dagarna ska tas ut.

Mom. 5:3 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom. 4:1. Vid beräkning av semestertillägget 0,5 % gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret före uttagsåret, exklusive ordinarie semester, ska be- handlas som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlön för sparad semesterdag ska anpassas till andelen av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se mom. 4:5 första och andra styckena.

Mom. 6 Semester för nyanställda

Mom. 6:1 Ledighet

Om en nyanställd arbetstagares betalda semester inte täcker tiden för arbetsgivarens huvudsemester eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än vad som motsvarar det antal semesterdagar som denne har rätt till kan överenskommelse träffas om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under det antal dagar som behövs.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.

Mom. 6:2 Avräkning om anställningen upphör inom fem år

Om arbetstagaren har haft ledighet utan löneavdrag och skriftlig överenskommelse härom har träffats, görs avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Detta gäller endast om arbetstagarens anställning upphör inom fem år från den dag då anställningen började. Avdrag ska dock inte göras om anställningen upphört på grund av

• arbetstagarens sjukdom

• förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen LAS eller

• uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkning

Om arbetstagaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, får avräkning ske endast mot intjänad semes- terersättning enligt 29 § tredje stycket semesterlagen. Avräkning får inte ske om semesterlönen betalats ut mer än fem år före det att anställningen upphör.

Mom. 7 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställ- ningens upphörande, se § 10 mom. 3:5.

Mom. 8 Semesterförläggning för intermittent deltidsarbetande

För deltidsanställd som inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande:

Antalet bruttosemesterdagar som enligt mom. 3 ska läggas ut under semesteråret ska stå i proportion till andelen av den ordinarie arbets- tid som gäller för heltidsanställda i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad se- mester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:

x =

Antal antal brutto- antal semesterdagar som arbetsdagar semesterdagar ska förläggas till dagar per vecka som ska som annars skulle ha

5 utläggas utgjort arbetsdagar (nettoarbetsdagar)

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i ge- nomsnitt under en fyraveckorsperiod (eller annan period som omfattar en hel förläggningscykel).

Om arbetstidsschemat omfattar såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen.

Exempel

Arbetstagarens deltid är för- Antal nettosemesterdagar

lagd till i genomsnitt följande (vid 25 dagars brutto semester) antal arbetsdagar per vecka

4 20

3,5 18

3 15

2,5 13

2 10

Om arbetstidsschemat ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Mom. 9 Semesterlön för intermittent deltidsarbetande

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneav- drag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet brut- tosemesterdagar.

§ 5 Sjuklön m.m.

Mom. 1 Rätt till sjuklön

Varje arbetstagare har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderda- garna i en sjukperiod enligt SjLL med tillägg i mom. 3:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 4.

Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Mom. 2 Sjukanmälan till arbetsgivare

Sjukanmälan ska ske så snart det är möjligt. På samma sätt ska beräk- nad tidpunkt för återgång i arbete meddelas arbetsgivaren.

Samma sak gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 stycket SjLL).

Mom. 3 Försäkran och läkarintyg

Mom. 3:1 Försäkran

Arbetstagaren ska lämna en skriftlig försäkran om frånvaro på grund av sjukdom till arbetsgivaren med uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbete skulle ha skett (9 § SjLL).

Mom. 3:2 Läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalender- dagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsoförmågan och sjukperiodens längd med lä- karintyg (8 § 2 stycket SjLL).

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Arbetsgivaren ersätter kostnad för läkarintyg hos anvisad läkare.

Mom. 4 Sjuklönens storlek

Mom. 4:1 Beräkning av sjukavdrag

Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.

Mom. 4:2 Sjukdom t.o.m. 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje frånvarotimme på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med

• för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

• fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden 20 % x månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karensdagen dessutom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som denne gått miste om.

Anmärkningar

1. För arbetstagaren som enligt försäkringskassans beslut är berät- tigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sam- manlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Mom. 4:3 Begreppen ”månadslön” och ”veckoarbetstid”

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen). Vid löneändring finns speciella regler i mom. 4:4.

Med månadslön i mom. 4:2 avses

• fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad

• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar. För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör över- enskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar för arbetstagaren per helgfri vecka. Om arbetstiden är oregelbunden beräknas veckoarbets- tiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid 0 - 4 avrundas nedåt och 5 - 9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Mom. 4:4 Ändring av lön eller veckoarbetstid

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.

Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.

Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbe- talningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgiva- ren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”månad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom. 4:5 Sjukdom, fr.o.m. 15:e kalenderdagen

(OBS!, mom. 4:5 – mom. 7:7 gäller ej för arbets- tagare inom Fastighets organisationsområde.

Se § 5 a, mom. 4:5).

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.

För tjänstemän med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet

12

365

90 % x månadslönen x 12

För tjänstemän med månadslön över 7,5 x prisbasbeloppet

12

(månadslönen x 12

365 365

90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x - 7,5 x prisbasbeloppet)

Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Vid löneändring finns speciella regler i mom. 4:4.

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna be- gränsningsregel

• fasta lönetillägg per månad

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens person- liga arbetsinsats

• garanterad minimiprovision eller liknande.

Mom. 5 Sjuklönetidens längd

Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan till tjänstemannen

• för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden

• för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive ka- rensdag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Tjänstemannen tillhör grupp l

• om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd

• om tjänstemannen övergått direkt från en anställning i vilken tjänstemannen har haft rätt till sjuklön under minst 90 kalender- dagar.

Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.

Undantag 1

Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två el- ler flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukpe- riodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren ska antalet sjuk- lönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar den aktuella sjukperioden.

Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag inklu- sive karensdagar, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Rätten till sjuklön enligt lag under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av denna begränsningsregel.

Undantag 2

Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till tjänsteman- nen upphör rätten till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen.

Mom. 6 Vissa samordningsregler

Mom. 6:1 Samordning mellan sjuklön och livränta

Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då tjänstemannen har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom. 4, utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då rehabiliteringspenning betalas.

Mom. 6:2 Samordning mellan sjuklön och annan försäkring än ITP/KTP och TFA

Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP/KTP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med er- sättningen.

Mom. 6:3 Samordning mellan sjuklön och vissa ersättningar från staten

Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den all- männa försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom. 6:4 Specialregel vid rätt till statligt personskadeskydd

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeskydd.

Mom. 7 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Mom. 7:1 Tjänsteman som fyllt 60 år

Om tjänstemannen har fyllt 60 år när tjänstemannen anställs, kan ar- betsgivaren och tjänstemannen överenskomma om att arbetsgivaren inte ska betala sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden till tjänstemannen.

Om sådan överenskommelse har träffats, ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.

Anteckning

Underrättelseskyldighet enligt mom. 7:1 föreligger inte om tjäns- temannen uppgivit att han inte är medlem i något PTK-förbund.

Mom. 7:2 Skyldighet att uppge sjukdom

Om tjänsteman vid anställningen inte har talat om att tjänstemannen lider av viss sjukdom, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom. 7:3 Rätt till sjuklön föreligger inte om friskintyg inte kan lämnas

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjäns- temannen, men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna

sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom. 7:4 Reducerad sjuklön

Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring, ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom. 7:5 Rätt till sjuklön i skadeståndsfall

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och om ersättning inte betalas enligt TFA, ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om - respektive i den utsträckning – tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.

Mom. 7:6 Rätt till sjuklön vid skada eller olycksfall utanför ordinarie arbete

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska ar- betsgivaren betala sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta.

Mom. 7:7 Vissa fall då rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalender- dagen i sjukperioden inte föreligger

Rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden föreligger inte

• om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring

• om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad

• om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjuk- pension, se mom. 5 undantag 2.

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön för arbetstagare som uppnått pensionsåldern, se § 1 mom. 2.

3. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler, se mom. 6.

Mom. 8 Föräldralön

Mom. 8:1 Rätt till föräldralön

Arbetstagaren har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om arbetsta- garen är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär ha- vandeskapspenning. Detsamma gäller vid uppbärande av föräldrapen- ning i samband med mottagande av adoptivbarn eller fosterbarn för stadigvarande vård och barnet inte fyllt tio år.

En förutsättning för rätt till föräldralön är att arbetstagaren varit an- ställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Föräldralön betalas inte om arbetstagaren undantas från föräldrapen- ning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har ned- satts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom. 8:2 Tid då föräldralön betalas

Föräldralön betalas

• högst två månader om arbetstagaren varit anställd hos arbets- givaren i ett men ej två år i följd

• högst tre månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgi- varen under två men ej tre år i följd

• högst fyra månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgi- varen under tre men ej fyra år i följd

• högst fem månader om arbetstagaren varit anställd hos arbets- givaren under fyra år i följd eller mer.

Mom. 8:3 Föräldralönens storlek

Föräldralön utgörs av två månadslöner minus 60 avdrag enligt nedan, respektive tre, fyra eller fem månadslöner minus respektive 90, 120 el- ler 150 avdrag enligt följande.

För varje frånvarodag med rätt till föräldraledighet (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med

365

90 % x månadslönen x 12

365

Avdraget får dock högst uppgå till 90 % x 10 x prisbasbeloppet

Om föräldraledigheten skulle bli kortare än två, tre, fyra respektive fem månader, betalas inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön utbetalas i den ordinarie lönerutinen i samband med för- äldraledigheten.

Mom. 9 Löneavdrag då rätt till föräldralön inte föreligger

Om en arbetstagare vid föräldraledighet inte har rätt till föräldralön enligt mom. 8, görs löneavdrag för varje frånvarodag enligt formeln

månadslönen x 12 365

Vid frånvaro del av dag (ledighetsperioden är kortare än en kalender- månad) görs löneavdrag för varje frånvarotimme enligt formeln

månadslönen 175

Vid tillämpning av formeln ska en deltidsanställds lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Mom. 10 Löneavdrag vid föräldraledighet del av dag eller vissa veckodagar då rätt till föräldralön inte föreligger (ledighetsperioden är minst en kalendermånad)

Om perioden med föräldraledighet under en del av dagen omfattar en eller flera kalendermånader, ska heltidslönen räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen. Motsvarande gäller i det fall då ledigheten förlagts endast till vissa dagar i veckan. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpningen av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräk- ningsperiod”.

Mom. 11 Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag per timme enligt formeln

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Mom. 12 Skyldighet att styrka att föräldrapenning utgetts

Föräldraledighet med föräldrapenning ska styrkas genom intyg från Försäkringskassan om arbetsgivaren begär det.

§ 5 a Sjuklön m.m. för arbetstagare

som tillhör Fastighets (Kommunals för golf- och ridklubbar) organisationsområde

Mom. 4:5 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

Då rätt till sjuklön inte föreligger görs löneavdrag för varje kalender- dag frånvaron omfattar med

månadslönen x 12 365

§ 6 Övertidskompensation

Mom. 1 Övertid

Mom. 1:1 Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som utförts utöver den ordinarie dagliga arbetstiden som gäller för arbetstagaren. Dessutom måste någon av följande förutsättningar vara uppfylld:

• övertidsarbetet har beordrats på förhand.

• övertidsarbetet har godkänts i efterhand.

Beträffande deltidsarbete, se mom. 5.

Som övertid räknas inte tid som går åt till nödvändiga förberedelse- och avslutningsarbeten som normalt förekommer i arbetstagarens befattning.

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete räknas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie ar- betstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.

Mom. 1:2 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid

Om övertidsarbete beordras på tid som inte är förlagd i direkt anslut- ning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordi- narie arbetstiden.

Mom. 1:3 Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete

Resekostnader som uppstår vid övertidsarbete enligt mom. 1:2 betalas av arbetsgivaren.

Detta gäller även för arbetstagare som enligt mom. 3 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom. 1:4 Beräkning av övertid om kortare arbetstid tillämpas under del av året

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en del av året (t.ex. som- maren) är förkortad, utan motsvarande förlängning under någon an- nan del av året, gäller att beräkningen av övertidsarbete som har ut- förts under den del av året då den kortare arbetstiden tillämpats ska göras med utgångspunkt från den längre dagliga arbetstiden.

Mom. 2 Kompensationsformer och hur de beräknas

Mom. 2:1 Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertids- ersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och om arbetsgivaren efter samråd finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

Vid utläggning av kompensationsledighet ska den anställdes önske- mål beaktas så långt det är möjligt.

Mom. 2:2 Beräkning av övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:

a) För övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar månadslönen

94

b) För övertidsarbete på annan tid månadslönen

72

Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria samt på midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

Mom. 2:3 Beräkning av kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:

a) För övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar

= 1 1/2 timme

b) För övertidsarbete på annan tid = 2 timmar

Mom. 2:4 Annan kompensation

I vissa fall kan arbetstagaren få annan kompensation för sitt övertids- arbete, se mom. 3.

Mom. 3 Rätt till annan kompensation

Mom. 3:1 Kompensation till vissa arbetstagare

Om en arbetstagare p.g.a. sin tjänsteställning har rätt att självständigt beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller om arbetstagaren har rätt att självständigt avgöra om arbetstagaren ska arbeta på övertid gäller följande:

• Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren inte ska ha rätt till särskild kompensation för över- tidsarbete utan att övertidsarbetet i stället ska kompenseras genom att arbetstagaren får 30 respektive 33 dagars semester per år.

• Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan komma överens om att arbetstagaren inte ska ha rätt till särskild kompensation för övertidsarbete utan att förekomsten av övertidsarbete ska be- aktas när man fastställer lönen.

Sådana överenskommelser avser ett semesterår om man inte kommit överens om något annat.

Mom. 3:2 Kompensation till arbetstagare som fått väsentligt ändrad tjänsteställning

Om en arbetstagare får väsentligt ändrad tjänsteställning, kan arbets- givaren och arbetstagaren komma överens om att särskild övertids- kompensation inte längre ska ges utan att semestern i stället ska vara 30 respektive 33 dagar enligt § 4 mom. 3:1.

Mom. 3:3 Underrättelse till lokal facklig organisation

Är den berörde arbetstagaren fackligt ansluten ska den lokala fackliga organisationen underrättas om att överenskommelse har träffats enligt mom. 3:l.

Mom. 4 Beräkning av månadslön i samband med övertidskompensation

Mom. 4:1 Begreppet månadslön i övertidssammanhang

Vid beräkning av övertidsersättning enligt § 6 mom. 2:2 avses med be- greppet månadslön arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.

Mom. 5 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

Mom. 5:1 Begreppet mertid

Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstiden betalas följande ersättning per överskjutande timme:

månadslönen   3,5 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses här den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid räknas endast fulla halvtimmar.

Om mertidsarbetet en dag har utförts såväl före som efter den ordi- narie arbetstid som gäller för deltidsanställningen ska de båda tidspe- rioderna räknas ihop.

Mom. 5:2 Mertidsarbete före och efter heltidsanställdas dagliga arbetstid

Om mertidsarbetet pågår före eller efter den ordinarie dagliga ar- betstid som gäller för heltidsanställning i motsvarande befattning, ges övertidskompensation enligt mom. 1 - 3.

Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av övertidsersättning i mom. 2 ska lönen räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

§ 7 Restid i arbetet

Mom. 1 Rätt till restidsersättning

Restidsersättning utbetalas enligt mom. 2 och 3 nedan om inte:

• arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompen- sation för övertidsarbete).

• överenskommelse har träffats om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t.ex. beaktas vid fastställande av lönen.

• arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t.ex. resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta.

Mom. 2 Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en be- ordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 - 08.00 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör ar- betsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.

Mom. 3 Ersättning

Restidsersättning betalas per timme med

månadslönen 240

När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl

06.00 måndag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället

månadslönen 190

Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst åtta timmar per kalenderdygn.

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av restidsersättning ska en deltidsanställds lön räknas upp till den lön som motsvarar full or- dinarie arbetstid.

§ 8 Lön

Arbetstagarens lön ska anges i anställningsavtal (§ 3 mom. 5). Regler om lönesättning m.m. finns i löneavtalen.

Mom. 1 Lönespecifikation

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren en lönespecifikation vid varje lö- neutbetalningstillfälle. Specifikationen ska minst ha följande innehåll.

• arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer

• den anställdes namn, adress och personnummer/anställnings- nummer

• fastställd månadslön

• sysselsättningsgrad

• mertid under månaden

• inbetald skatt för månaden samt ackumulerad för hela året

• vilken period lönen avser samt löneutbetalningsdatum

• eventuell frånvaro och avdrag för densamma

• löneform, tillägg samt övertids- och ob-ersättningar

• antal semesterdagar, semestertillägg och semesterersättning

Mom. 2 Lön för del av löneperiod

Om en anställning börjar eller slutar under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt. För varje kalenderdag som anställ- ningen omfattar betalas en dagslön. Med dagslön avses den fasta kon- tanta månadslönen x 12, dividerat med 365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersätt- ningar för kostnader i tjänsten. Med fast månadslön jämställs sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som inte har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats liksom även garanterad minimiprovision eller liknande.

Om arbetstagaren är avlönad med veckolön, ska månadslönen beräk- nas som 4,3 x veckolönen.

§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet

Mom. 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar, t.ex. vid hastigt påkommande sjukdom hos någon nära an- hörig som bor hemma hos arbetstagaren eller vid någon nära anhörigs frånfälle.

Med nära anhörig avses vanligtvis make/maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar och svärföräldrar. Med make/maka jämställs person som arbetstagaren sammanlever med under äktenskapsliknande förhål- landen, d.v.s. om man har samma mantalsskrivningsadress eller sam- manbor och har hemmavarande gemensamma barn.

Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton inte är sedvanliga frida- gar bör permission beviljas under dessa dagar, i den mån det kan ske utan olägenhet för verksamheten hos arbetsgivaren.

Mom. 2 Tjänstledighet

Mom. 2:1 Beviljande av tjänstledighet

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten hos arbetsgivaren.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska tidsperioden för tjänstle- digheten anges. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/ eller avslutas på sön- eller helgdag, som är arbetsfria för arbetstagaren. Samma sak gäller när veckovilan är förlagd till någon annan dag än sön- eller helgdag.

Mom. 2:2 Beräkning av tjänstledighetsavdrag

Vid frånvaro på grund av tjänstledighet, görs avdrag enligt följande:

a) Vid tjänstledighet under en period av högst 5 (6)* arbetsdagar, ska för varje arbetsdag avdrag göras med

1 ( 1)* av månadslönen 21 (25)

b) Vid tjänstledighet under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar, ska för varje tjänstledighetsdag (även vardag som är arbetsfri för arbetstagaren samt sön- och helgdagar) avdrag göras med dags- lönen. (Begreppet dagslön definieras i mom. 4).

c) Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalen- dermånader, ska hela månadslönen dras av för var och en av kalendermånaderna. (Om arbetsgivaren använder annan avräk- ningsperiod än kalendermånaden gäller motsvarande princip).

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

Mom. 3 Annan ledighet

Mom. 3:1 Beviljande av annan ledighet

Xxxxx ledighet kan beviljas för del av dag, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

Mom. 3:2 Beräkning av avdrag vid annan ledighet

När en arbetstagare är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.

175

Avdraget per timme =  1 av månadslönen

Vid tillämpning av mom. 3:2 för en deltidsanställd ska deltidslönen först räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Mom. 4 Månadslön, veckolön och dagslön

Med månadslön avses i denna paragraf fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersätt- ningar för kostnader i tjänsten.

Med fast månadslön jämställs sådan provision, tantiem, bonus och liknande som inte har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats liksom även garanterad minimiprovision eller liknande.

Med dagslön förstås i denna paragraf den fasta kontanta månadslönen x 12, dividerat med 365.

För arbetstagare som är avlönad med veckolön, ska månadslönen be- räknas som 4,3 x veckolönen.

Mom. 5 Intermittent deltidsarbete

För deltidsanställd som arbetar full ordinarie arbetstid endast un- der vissa av veckans arbetsdagar (s.k. intermittent deltidsarbete), ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande:

Månadslönen dividerad med

5 (6)*

antalet arbetsdagar/vecka x 21 (25)*

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

Exempel

För deltid som är förlagd enligt den vänstra spalten görs avdrag enligt den högra.

Xxxxx arbetsdagar/vecka Avdrag/arbetsdag

4 månadslönen

16,8

3,5 månadslönen

14,7

3 månadslönen

12,6

2,5 månadslönen

10,5

2 månadslönen

8,4

Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses arbetsdagar per helgfri vecka, be- räknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan ska göras för varje tjänstledighetsdag som annars skulle varit arbetsdag.

Beträffande begreppet månadslön, se mom. 4.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermå- nader, ska hela månadslönen dras av för var och en av kalendermå- naderna. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

§ 10 Uppsägning

Mom. 1 Uppsägning från arbetstagarens sida

Mom. 1:1a Egen uppsägningstid för tjänstemän

Tjänsteman anställd efter 1998-01-01 ska tillämpa uppsägningsti- derna i LAS**, om inte annat följer av mom. 3:1-3.

Tjänsteman före 1998-01-01 har uppsägningstid enligt nedan om inte annat följer av mom. 3:1-3.

Tjänstemannens uppsägningstid om anställd före 1998

Arbetstagaren har

Anställningstid ej fyllt fyllt fyllt hos arbetsgivaren* 25 år 25 år 30 år

Uppsägningstid i månader

Fr.o.m. 4 år 1 2 3

* Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § LAS

** Se utdrag ur LAS, sista sidan i avtalet.

Mom. 1:1b Egen uppsägningstid för arbetstagare inom Fastighets (Kommunals för golf- och ridklubbar) organisationsområde

För övriga arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid om en månad enligt LAS **, om inte annat följer av mom. 3:1-3.

** Se utdrag ur LAS, sista sidan i avtalet.

Mom. 1:2 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligt. Om upp- sägningen ändå sker muntligt bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligt till arbetsgivaren.

Mom. 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

Mom. 2:1a Uppsägningstid för arbetstagare

Vid uppsägning av arbetstagare gäller uppsägningstiderna i LAS* om inte annat följer av mom. 3:1-3.

* Se utdrag ur LAS, sista sidan i avtalet.

Mom. 2:2 Turordningsregler vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa be- hov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turordning fast- ställas med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verk- samhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § LAS och de avsteg från lagen som behövs.

De lokala parterna kan också med avvikelser från bestämmelserna i 25-27 §§ LAS överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska kriterierna ovan gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligt bekräfta träffade över- enskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs enligt ovan tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsäg- ning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

Mom. 2:3 Förlängd uppsägningstid

För arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist och vid upp- sägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängan- de anställningstid, förlängs den uppsägningstid som gäller i bransch- avtalet eller LAS med sex månader.

Bestämmelsen gäller inte arbetstagare som fyllt 65 år.

Mom. 2:4 Skriftligt varsel vid uppsägning av personliga skäl

Varsel vid uppsägning p.g.a. personliga skäl som arbetsgivaren enligt LAS ska ge lokalt till arbetstagarorganisation ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat en varselskrivelse till den lokala fackliga organisationen eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har av- sänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive förbundsavdel- nings adress.

Varsel som arbetsgivaren har gett under tid då organisationen/fören- ingen har semesterstängt, anses ha skett dagen efter den då semester- stängningen upphörde.

Mom. 2:5 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § LAS gäller följande för arbetstagare som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För arbetstagare som helt eller delvis avlönas med provision som har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats, ska för varje kalenderdag då arbetstagaren inte kan erbjudas arbete, inkom- sten av provision anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Motsvarande gäller arbetstagare med tantiem eller dylikt.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha betalats till arbetstagaren, ska för varje kalenderdag då denne inte kan erbjudas arbete, sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den ersättning som denne fått under närmast före- gående tolvmånadersperiod.

Mom. 2:6 Uppnådd pensionsålder

Arbetstagarens anställning upphör utan uppsägning vid utgången av den månad han eller hon fyller 67 år. Arbetsgivaren behöver inte läm- na underrättelse enligt 33 § LAS.

Mom. 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom. 3:1 Visstidsanställda

Vid tidsbegränsad anställning gäller inte § 10 mom. 1 och 2, utan gäl- lande regler i LAS ska tillämpas.

Mom. 3:2 Förkortning av uppsägningstid

Om arbetstagaren p.g.a. särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

Även semester som enligt semesterlagen ska utges som ledighet först un- der nästa år kan läggas ut under uppsägningstiden. Detta kan dock endast ske efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Mom. 3:3 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden

Om arbetstagaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägnings- tiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar lönen under den del av uppsägningsti- den som inte har iakttagits.

Mom. 3:4 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett tjänstgöringsbetyg som utvisar

• den tid som anställningen varat

• de arbetsuppgifter som arbetstagaren har haft att utföra

• om så begärs, omdöme om det sätt på vilket arbetet har utförts.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyg inom en vecka från det att betyget har begärts.

Mom. 3:5 Intyg om erhållen semester

När arbetstagarens anställning upphör, har denne rätt att få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som tagits ut under innevarande semesterår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till arbetstagaren inom en vecka från det att denne har begärt att få intyget.

Om arbetstagaren har rätt till fler semesterdagar än 25, ska den över- skjutande semestern i detta sammanhang anses vara uttagen först.

§ 11 Arbetstid

Mom. 1 Avtalets omfattning

Mom. 1:1 Avtalsreglering av arbetstidslagen

Arbetstagare som omfattas av detta avtal undantas från tillämpningen av arbetstidslagen i sin helhet.

Parterna är eniga om att detta avtals regler om arbetstidens omfatt- ning och förläggning ligger inom ramen för EG:s arbetstidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbets- tidens förläggning.

Mom. 1:2 Undantag från arbetstidsreglerna

Bestämmelserna i mom. 2 - 6 gäller inte beträffande:

• arbetstagare i företagsledande ställning

• arbete som arbetstagaren utför i sitt hem eller under sådana för- hållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

Anmärkning

Se vidare berörda parters gemensamma information och rekom- mendation om distansarbete.

Mom. 1:3 Arbetstagare utan särskild övertidskompensation

Arbetsgivare och arbetstagare, som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation ska ersättas med längre se- mester enligt § 6 mom. 3:1, kan träffa överenskommelse om att ar- betstagaren ska vara undantagen från bestämmelserna i mom. 2 - 6.

Detsamma gäller då arbetsgivare och arbetstagare träffar överenskommel- se om att denne inte ska ha rätt till särskild övertidskompensation utan att förekomsten av övertidsarbete ska beaktas vid fastställande av lönen.

Mom. 1:4 Överenskommelse i särskilda fall

Mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen kan skriftlig överenskommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom. 1:2 och 3 viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare ska vara undantagen från bestämmelserna i mom. 2 - 6 i de fall arbetstagaren med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.

Mom. 2 Ordinarie arbetstid

Mom. 2:1 Arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader. Tillämpas kortare arbetstid, ska den lägre veckoarbetstiden användas vid genomsnittsberäkningen.

Mom. 2:2 Arbetsfria dagar

Midsommar-, jul- och nyårsafton, dagen efter Kristi himmelsfärds dag samt dagen före alla helgons dag är arbetsfria dagar.

Trettondagsafton, skärtorsdag, Valborgsmässoafton och dagen före Kristi himmelsfärds dag är den ordinarie arbetstiden högst fyra tim- mar. Sådan dag får ordinarie arbetstid inte förläggas efter kl 13.00.

Tjänstgöring på arbetsfri dag får inte överstiga 21 dagar per kalen- derår. Om särskilda skäl föreligger kan överenskommelse mellan ar- betsgivaren och arbetstagaren träffas om tjänstgöring därutöver. På begäran av arbetstagaren kan den lokala fackliga organisationen delta i överläggningen.

Mom. 3 Övertidsutrymme

Mom. 3:1 Allmän övertid

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid tas ut med högst 100 timmar per kalenderår.

Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t.ex. när det är nödvändigt för att ett arbete, som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, ska kunna slutföras.

Mom. 3:2 Avräkning från övertidsutrymmet

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från över- tidsutrymmet enligt mom. 3:1.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom. 2, återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom. 3:1.

Exempel

En arbetstagare utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 tim- mar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom. 3:1. Överenskommelse träffas om att övertiden ska kom- penseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrym- met enligt mom. 3:1 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 50 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen enas om annat.

Mom. 3:3 Annan överenskommelse

Mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen kan, beträf- fande viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare, skriftlig överenskom- melse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid.

Mom. 3:4 Extra övertid

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:

• högst 100 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Endera parten kan hän- skjuta frågan till de centrala parterna för avgörande.

Mom. 3:5 Nödfallsövertid

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omstän- dighet som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt mom. 3:1 ovan.

Mom. 4 Mertidsutrymme

När arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att mer- tid ska utföras får sådan tid högst uppgå till 100 timmar per år.

Inarbetad mertid kan tas ut som ledig tid. När inarbetad mertid tas ut som ledig tid återförs högst 50 timmar till mertidsutrymmet per kalenderår.

Mom. 5 Jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbets- tagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när

behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalen- dermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen kan be- träffande viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare skriftlig över- enskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.

Mom. 6 Anteckning av övertid, mertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt mom. 3, mertid enligt mom. 4 och jourtid enligt mom.

5. Arbetstagaren, den lokala fackliga organisationen och representan- ter från den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa an- teckningar.

Mom. 7 Raster, måltidsuppehåll och pauser

Om de lokala parterna inte enas om annat ska raster läggas ut så att arbetstagaren inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rast inne- bär sådant avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Raster får bytas ut mot mål- tidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena, sjukdomsfall eller annan händelse som arbetsgi- varen inte kunnat förutse. Sådant måltidsuppehåll ingår i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det kan istället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser ingår i arbetstiden.

Mom. 8 Dygnsvila

Arbetstagaren ska ha minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt för- hållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsätt- ning att arbetstagaren ges motsvarande förlorad vila vid nästkommande arbetspass början. Denna kompenserande vila utgör betald ledighet. Dygnsvilans huvuddel ska vara förlagd mellan kl. 22.00 och 06.00.

Avvikelser får även göras i samband med planerade aktiviteter, som kräver arbetstagarens övervakning/tillsyn utan möjlighet till dygns- vila. En förutsättning är att motsvarande kompenserande vila läggs ut inom de närmast följande sju dygnen.

Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsättning att arbetstagaren kompenseras med ledighet eller ges annat lämpligt skydd.

Anmärkning

Exempel på sådan aktivitet som anges i 3:e stycket ovan är eve- nemangs- och lägerverksamhet då ansvarig arbetstagare inte kan beredas dygnsvila.

Nämnda 24-timmarsperiod kan omfatta kalenderdygn eller någon an- nan period om 24 timmar. Perioden ska efter fastsällande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av schema.

Mom. 9 Veckovila

Arbetstagare ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledig- het under varje period om sju dagar (veckovila). Ledigheten ska så vitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges 36 timmars sammanhängande ledighet innan nästkommande veckovila. Denna kompenserade vila utgör betald ledighet.

Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsättning att arbetstagaren kompenseras med ledighet eller annat lämpligt skydd.

Tid då arbetstagaren är i beredskapstjänstgöring (på sin fritid förbun- dit sig att vara anträffbar för att vid behov utföra arbete) utgör inte dygns- och/eller veckovila.

Perioden om sju dagar beräknas, om inte annat överenskommits lokalt, från måndag kl. 07.00.

Mom. 10 Nattarbete

Arbetstiden för nattarbetande får under varje 24-timmarsperiod inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst sex månader.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar under varje 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfäl- ligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast un- der förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande förlorad vila vid nästkommande arbetspass början. Denna kompenserande vila utgör betald ledighet.

Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid eller troligen kommer att fullgöra minst en tred- jedel av sin årsarbetstid under natt.

Med natt avses perioden mellan kl. 22.00 och kl. 06.00.

Mom. 11 Sammanlagd arbetstid för arbetstagarna

Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en be- räkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sam- manlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då ar- betstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

Mom. 12 Arbetstidsförläggning

Arbetstidens förläggning anges i arbetstidsschema som fastställs av arbetsgivaren efter samråd med lokal part eller berörd arbetstagare. In- riktningen bör vara att så långt möjligt balansera verksamhetens krav och arbetstagarens möjlighet att förena arbete med privatliv. Arbets- tidsschema bör anslås senast fyra veckor innan det ska börja tillämpas.

§ 12 Obekväm arbetstid, jour och beredskap

Mom. 1 Obekväm arbetstid

Mom. 1:1 Begreppet obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid är ordinarie arbetstid som är förlagd så att tillägg betalas enligt detta moment. Bl.a. skiftarbete och arbete på förskjuten tid, kan ligga på sådan tid.

Med obekväm arbetstid avses den del av det ordinarie arbetstidsmåt- tet som förläggs på annan tid än mellan kl 07.00 och kl 18.00 under måndag - fredag.

Mom. 1:2 Ersättningsregler för obekväm arbetstid (ob-tillägg)

För obekväm arbetstid erhålls ob-tillägg enligt följande:

måndag - fredag

från kl 18.00 till kl 24.00 månadslönen 600

från kl 00.00 till kl 07.00 månadslönen 400

lördag - söndag

från lördag kl 00.00 till lördag kl 07.00 månadslönen

400

från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen

300

Vid helger gäller följande:

från kl 07.00 på trettondagen, 1 maj, månadslönen Kristi himmelsfärds dag, 6 juni 300

och pingstafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

från kl 18.00 på skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 på midsommarafton, 150

dagen före alla helgons dag, jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

Anteckning

Parterna är ense om att arbetsgivaren bör ha skälig anledning för att få införa arbete på obekväm arbetstid.

Mom. 1:3 Ob-tilläggets inverkan på sjuklön och övertidsersättning

Tillägg för obekväm arbetstid enligt mom. 1:2 ovan är inte att betrakta som en del av den fasta lönen och räknas alltså inte in i sjuklön eller belopp för beräkning av övertidsersättning.

Mom. 1:4 Övriga bestämmelser

Tillägg för obekväm arbetstid kan inte avse samma tid som övertids- ersättning eller restidsersättning betalats för. Tillägg för obekväm ar- betstid kan i individuella fall räknas om till fasta månadsbelopp.

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skä- lig ersättning på annat sätt.

Arbetet på obekväm tid ska beordras eller förvarnas om möjligt minst fyra veckor i förväg.

Mom. 1:5 Andra lokala lösningar

De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning om särskilda skäl föreligger.

Mom. 2 Beredskapstjänst

Mom. 2:1 Begreppet beredskapstjänst

Med beredskapstjänst avses tid då arbetstagaren inte har arbetsskyl- dighet men åläggs att vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

Mom. 2:2 Ersättningsregler för beredskapstjänst

Beredskapstjänst ersätts månadslönen per beredskapstimme med 1400

Dock gäller följande:

fredag - söndag

från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00 månadslönen

1000

från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen

700

Vid helger

från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 månadslönen trettondagen, 1 maj och Kristi himmels- 1000

färds dag

från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, månadslönen Kristi himmelsfärds dag, pingstafton 700

och 6 juni till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 på midsommarafton, 350

dagen före alla helgons dag, jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg

Beredskapsersättning betalas per pass för lägst åtta timmar.

Mom. 2:3 Minsta tid för övertidsberäkning

Vid påkallad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för den ar- betade tiden, dock minst tre timmar. Ersättning för resekostnad i an- slutning till sådan inställelse betalas också.

Mom. 2:4 Övriga bestämmelser

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skä- lig ersättning på annat sätt.

Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en en- skild arbetstagare.

Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.

Mom. 2:5 Andra lokala lösningar

De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning om särskilda skäl föreligger.

Mom. 3 Jourtid

Mom. 3:1 Begreppet jourtid

Med jourtid avses tid då arbetstagaren inte har arbetsskyldighet men är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behovet uppkommer utföra arbete.

Mom. 3:2 Ersättning för jourtid

Jourtid ersätts per jourtimme med  månadslönen 600

Dock gäller följande:

fredag - söndag

från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00  månadslönen

400

från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00  månadslönen

300

Vid helger:

från kl 18.00 dagen före till kl 07.00  månadslönen trettondagen, 1 maj och Kristi himmels- 400

färds dag

från kl 07.00 trettondagen, 1 maj,  månadslönen Kristi himmelsfärds dag, pingstafton 300

och 6 juni till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg

från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 på midsommarafton, 150

dagen före alla helgons dag, jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagenefter respektive helg

Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekomman- de fall minskat med tid för vilken övertidsersättning betalats.

Mom. 3:3 Övriga bestämmelser

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skä- lig ersättning på annat sätt.

Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild arbets- tagare.

Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Mom. 3:4 Andra lokala lösningar

De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning om särskilda skäl föreligger.

§ 13 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 maj 2010 t o m den 31 oktober 2012. För tiden efter den 31 oktober 2012 gäller avtalet med sju dagars öm- sesidig uppsägningstid.

Arbetsgivaralliansen Unionen

Branschkommitté Idrott Fastighetsanställdas Förbund

Kommunal (part på golf- och ridklubbar)

Akademikerförbunden

Övriga avtal mellan parterna

Gäller samtliga arbetstagare

• Överenskommelse om förhandlingsordning Arbetsgivaralliansen - LO/PTK

• Omställningsavtal mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

• Beredskapsavtal mellan Arbetsgivaralliansen och LO/PTK

• Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering

Arbetsgivaralliansen – LO/PTK

• Samverkansavtal mellan Arbetsgivaralliansen och LO/PTK

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) mellan Arbetsgivaralliansen och LO/PTK

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

Gäller enbart tjänstemän

• Pensionsavtal (ITP) mellan Arbetsgivaralliansen och PTK

• Pensionsavtal (KTP) mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott och Unionen avseende ”Korpen”

• Avtal mellan Arbetsgivaralliansen och PTK om social trygghet vid utlandstjänstgöring

• Gemensam information och rekommendation om distansarbete mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott och HTF*

/CF m.fl.**

*Nuvarande Unionen

** Ersatts av Akademikerförbunden

Övriga avtal mellan parterna

Gäller arbetstagare som tillhör Fastighets/Kommunals organisations- område

• Avtalspension Svenskt Näringsliv/LO

• Avtalsgruppsjukförsäkring AGS mellan Svenskt Näringsliv/LO

Uppsägningstid enligt 11 § LAG (1982:80) om anställningsskydd (LAS)*

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägnings- tid av en månad.

Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

• två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbets- givaren är minst två år men kortare än fyra år,

• tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

• fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,

• fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år, och

• sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.

(SFS 1996:1424).

* Notera regel om förlängd uppsägningstid i § 10 mom. 2:3.

Löneavtal 2010 – 2012

Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott och Akademikerförbunden

Allmänna utgångspunkter

Verksamhetsutveckling

Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att skapa tillväxt och livskraftiga verksamheter. Effektivitet och konkurrens- kraft är av stor betydelse för sysselsättning, anställningstrygghet och utveckling i arbetet. Effektiviseringsprocessen kräver en aktiv medver- kan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de lokala arbetstagarorgani- sationerna.

De lokala parterna ska gemensamt bidra till att skapa goda förutsätt- ningar för att utveckla verksamheten i syfte att förbättra organisatio- nens/föreningens resultat, måluppfyllelse och konkurrenskraft. Detta kräver ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete utifrån varje organisations/förenings klart definierade mål och visioner. Arbetsta- garens bidrag till detta utvecklingsarbete bör återspeglas i löneutveck- lingen.

Parterna rekommenderar att de lokala parterna följer det samverkans- avtal som träffats inom Arbetsgivaralliansens område. Med samver- kansavtalet skapas förutsättningar för en kontinuerlig dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i syfte att utveckla såväl individ som verksamhet och skapa en god arbetsmiljö.

I medarbetarsamtalen kan arbetsgivare och arbetstagare föra en dialog om arbetets innehåll, arbetstidens förläggning, arbetstagarens förut- sättningar för arbetet och behov av kompetensutveckling.

Parterna är överens om att kompetensutveckling för alla personalkate- gorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av organisationen/ föreningen.

Anmärkning:

De centrala parterna är överens om att kompetensutveckling bör så långt som möjligt ligga på ordinarie arbetstid. Om detta inte sker bör arbetsgivaren och arbetstagaren innan kompetensutvecklingen inleds lägga upp riktlinjer för hur mycket av kompetensutveckling- en som ligger utanför ordinarie arbetstiden.

1. Löneprinciper

Det är av stor vikt att det finns en väl utvecklad och känd lönepoli- tik. Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna utvecklar i samverkan lönepolitiken och kriterierna för lönesättningen utifrån organisationens/föreningens mål, visioner och behov.

Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, mo- tivera och behålla arbetstagare med den kompetens organisationen/ föreningen behöver på kort och lång sikt.

En väl fungerande lokal lönebildning stimulerar till engagemang, ut- veckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Det förutsätter en förtroendefull dialog mellan de lokala parterna om löneavtalets tillämpning utifrån verksamhetens utveck- ling, ekonomiska förutsättningar och behov av kompetensförsörjning.

De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att lönesättningspro- cessen utvecklas.

2. Lönesättning

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.

Arbetstagarens lön påverkas av dels arbetsuppgifternas ansvar och svårighetsgrad, dels arbetstagarens arbetsresultat, bidrag till verksam- hetens utveckling och måluppfyllelse. Även marknadskrafterna kan påverka lönen.

Arbetstagarens lön ska bestämmas utifrån arbetsgivarens lönepolitik och lokalt framtagna kriterier.

Lönesättningen ska vara sakligt grundad. Enligt gällande diskrimine- ringslagstiftning får en arbetsgivare varken direkt eller indirekt dis- kriminera en arbetstagare vid tillämpning av lön eller andra anställ- ningsvillkor.

Anmärkning:

De centrala parterna är överens om att föräldralediga ska erhålla en löneutveckling i nivå med vad som kunnat förväntas om den föräldraledige arbetat.

Varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Därför ska en regelbundet återkommande dialog föras mellan arbetsgivare och arbetstagare om sådana frågor som har betydelse för arbetstagarens arbetsresultat, ut- veckling och lön.

Syftet med dialogen är att klarlägga målen för verksamheten och ar- betstagarens bidrag till dessa och vad som krävs för arbetstagarens löneutveckling. Genom denna dialog skapas en process där arbetsta- garens resultat, kompetens och utveckling knyts samman med löneut- vecklingen.

Lönesättningen ska stödja verksamhetens utveckling och bidra till en stabil ekonomi.

Anmärkning:

De centrala parterna är överens om att vid befordran bör arbetsgi- varen och arbetstagaren ha en diskussion om ny lön. Om lönen höjs bör denna höjning ligga utanför den normala lönesättningsproces- sen i organisationen/föreningen.

3. Medarbetarsamtal

Arbetsgivaren ska årligen i god tid före löneöversynen hålla medar- betarsamtal med arbetstagaren. Syftet med medarbetarsamtalet är att utifrån organisationens/föreningens mål, visioner och behov i dialog med arbetstagaren fastställa individuella mål och kompetensutveck- lingsbehov för att uppnå dessa. Resultatet av medarbetarsamtalet do- kumenteras skriftligen av arbetsgivaren och bör undertecknas av ar- betstagaren.

4. Löneanalys

Arbetsgivaren ska inför den årliga löneöversynen analysera verksam- hetens framtida inriktning, utveckling och ekonomiska förutsättning- ar. Behov av förändrad lönestruktur ska övervägas i syfte att arbetsgi- varen ska kunna behålla och rekrytera arbetstagare på såväl kort som lång sikt. Analysen ska även omfatta lönekartläggning enligt Diskri- mineringslagen.

Inför den årliga löneöversynen kallar arbetsgivaren de lokala arbetsta- garorganisationerna till överläggning då arbetsgivaren presenterar sin löneanalys samt redogör för löneläget för arbetstagarorganisationens medlemmar.

5. Löneöversyn

Arbetsgivaren ska genomföra en årlig löneöversyn.

Löneöversyn sker genom lönesamtal mellan arbetstagaren och löne- sättande chef. Löneöversynen ska genomföras som förhandling om lokal part så begär.

Löneöversynen ska gälla från och med den 1 maj 2010 respektive 1 augusti 2011 om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

6. Lönesamtal

Inför lönesamtalen informerar arbetsgivaren de anställda om organi- sationens/föreningens lönesättningsprinciper och andra faktorer som har betydelse för den individuella lönesättningen.

Lönesamtal ska genomföras en gång per år. Samtalet är en dialog om arbetstagarens lön.

Arbetsgivare och arbetstagare ska föra en dialog om arbetstagarens bidrag till verksamhetens mål och utveckling och värdera insatserna utifrån fastställda lönekriterier. Tidigare medarbetarsamtal ska ligga till grund för dialogen.

Dialogen bör innehålla:

- verksamhetens mål och utveckling

- uppföljning av i medarbetarsamtalet satta mål för arbetstagaren

- arbetstagarens arbetsuppgifter, ansvar, prestation och eventuella förändringar i arbetsinnehåll

- arbetstagarens bidrag till att utveckla verksamheten

- arbetstagarens kompetensutveckling

- arbetstagarens samarbets- och initiativförmåga.

Även föräldralediga och sjukskrivna omfattas av den årliga löneöver- synen och har rätt till lönesamtal.

Om arbetstagaren har haft en ogynnsam löneutveckling ska arbetsgi- varen diskutera arbetstagarens förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetensutveckling eller andra åtgärder. Samtalet ska re- sultera i en utvecklingsplan (här har Arbetsgivaralliansen för avsikt att återkomma med underlag/stöd för chefen vad gäller plan för dessa arbetstagare).

Anmärkning:

Om kvaliteten på lönesamtalet eller motiveringen till ny lön inte varit tillfredställande och arbetstagare inte kunnat acceptera den nya lönen kan arbetstagaren begära ett förstärkt lönesamtal. Vid sådant förstärkt lönesamtal bistås arbetstagaren av lokal facklig fö- reträdare och lönesättande chef samt eventuellt av ytterligare ar- betsgivarrepresentant.

Det förstärkta lönesamtalet ska begäras skriftligen inom en vecka från ordinarie lönesamtal och innehålla en motivering till varför förstärkt lönesamtal begärs. Förstärkt lönesamtal kan endast begä- ras på arbetsplats med lokal arbetstagarorganisation.

7. Avstämning

Arbetsgivaren kallar de lokala arbetstagarorganisationerna till ett av- stämningsmöte senast en månad efter genomförd löneöversyn.

Arbetsgivaren meddelar den lokala arbetstagarorganisationen utfallet för deras medlemmar.

De lokala parterna analyserar tillsammans löneöversynsprocessen i syfte att utveckla processen inför kommande löneöversyn.

8. Förhandlingsordning

Som riktmärke för den lokala lönebildningen finns ett garanterat ut- rymme per arbetstagarorganisation med 2,3 procent den 1 maj 2010 respektive 2,3 procent den 1 augusti 2011.

Det garanterade utfallet gäller inte för lokal arbetstagarorganisation med färre än tre medlemmar.

Anmärkning:

De centrala parterna är överens om att löneavtalet även skall ligga som riktmärke för utfallet då den lokala arbetstagarorganisationen har färre än tre medlemmar. Parterna är även överens om att avtalet inte har någon individgaranti, varken för små eller stora organisa- tioner/föreningar.

Central förhandling kan påkallas om resultatet av den lokala löneöver- synen avviker från löneavtalets intentioner eller om avtalets garante- rade utfall inte uppnåtts.

Central förhandling påkallas senast en månad efter genomförd av- stämning.

9. Tillämpningsregler

Undantag

I samband med att en arbetstagare anställs eller får högre lön kan ar- betsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstagaren inte ska omfattas av löneöversynen samma år.

Arbetstagare som den 1 maj 2010 respektive 1 augusti 2011 inför lö- neöversynen är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden, av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet, är undantagen från löne- avtalet om inte överenskommelse träffas om annat.

Arbetstagare som senast 1 maj 2010 respektive 1 augusti 2011 slutar sin anställning inför löneöversynen omfattas inte av avtalet.

Om arbetsgivaren i avvaktan på detta löneavtal (1 maj 2010) redan har utgett lönehöjningar ska dessa avräknas från löneökningsutrymmet, om inte lokal överenskommelse om annat har träffats.

Retroaktiv omräkning

Avslutas löneöversynen senast den 30 november samma år, görs inga retroaktiva omräkningar på utbetalade ersättningar.

Avslutas löneöversynen senare görs retroaktiva omräkningar på utbe- talda ersättningar och gjorda avdrag enligt nedan. Omräkning görs från och med fastställt datum för löneöversynen.

Övertidsersättning och andra ersättningar

Övertidsersättning ska omräknas retroaktivt med den genomsnittliga lönehöjningen för arbetstagarna hos arbetsgivaren, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje arbetstagare.

Motsvarande gäller alla ersättningar som beräknas i relation till må- nadslönen.

Sjuk - och tjänstledighetsavdrag

Sjuk- och tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräk- ningen ska ske individuellt.

10. Giltighetstid

Löneavtalet gäller till och med den 31 oktober 2012.

Löneavtal 2010 – 2012

Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott och Unionen.

1. Löneprinciper

Det individuella lönesystemet

Lönerna ska vara individuella och differentierade. Varje arbetstagare bör veta på vilka grunder lönen sätts och vad arbetstagare kan göra för att öka lönen. Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som stödjer verksamhetens utveckling och bidrar till en stabil ekonomi.

Arbetsgivaren och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för arbets- tagares kompetensutveckling. Ökad kunskap och erfarenhet gör att arbetstagare kan utvecklas för att utföra arbetsuppgifter som är mer kvalificerade och mer ansvarskrävande.

Det är av stor vikt att det finns en väl utvecklad och känd lönepolitik inom organisationen.

Lönesättning

Arbetstagarens lön bör bestämmas med hänsyn tagen till:

• arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvaret som följer därav

• arbetstagarens prestation och sätt att uppfylla kraven som ställs

• ekonomiskt ansvar

• kunskaper och erfarenheter

• förmåga att leda, ta initiativ och samarbeta

• arbetstagarens idérikedom och pedagogiska färdigheter

• marknadslöneläge

• och/eller andra lokalt framtagna kriterier.

Löneförhållanden

Det bör finnas en löneskillnad mellan arbetsledande arbetstagare och underställd personal som inte innehar en specialistbefattning. Vid lö- nesättning och lönejämförelse ska även förmåner utöver lön beaktas.

Män och kvinnor ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt om inte löneskillnaderna beror på faktorer som gäller för den individuella lönesättningen.

För äldre arbetstagare gäller samma löneprinciper som för yngre ar- betstagare.

Arbetstagare som har varit eller är föräldraledig ska inte på grund av ledigheten ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga ar- betstagare i organisationen.

1.1 Medarbetarsamtal

Arbetsgivaren ska årligen i god tid före löneöversynen hålla medar- betarsamtal med arbetstagaren. Syftet med medarbetarsamtalet är att utifrån organisationens/föreningens mål, visioner och behov i dialog med arbetstagaren fastställa individuella mål och kompetensutveck- lingsbehov för att uppnå dessa. Resultatet av medarbetarsamtalet do- kumenteras skriftligen av arbetsgivaren och bör undertecknas av ar- betstagaren.

2. Lönerevision fr.o.m. 1 maj 2010 och 1 augusti 2011

Lönerevision ska genomföras fr.o.m 1 maj 2010 och 1 augusti 2011. Lönerevisionsprocessen på arbetsplatsen/lokalt ska vara avslutad se- nast den 31 december 2010 respektive 15 oktober 2011.

2.1 Lönerevision vid arbetsgivare med upp till 3 anställda

Lönerevision genomförs genom lönesamtal mellan arbetstagaren och lönesättande chef. Löneöversynen ska genomföras som förhandling om lokal part så begär senast den 15 oktober 2010 respektive 30 juni 2011.

2.1.1 Lönesamtal

Inför lönesamtalen informerar arbetsgivaren de anställda om lönesätt- ningsprinciper och andra faktorer som har betydelse för den individu- ella lönesättningen.

Lönesamtalet är en dialog om arbetstagarens lön. Arbetsgivare och arbetstagare ska föra en dialog om arbetstagarens bidrag till verksam- hetens mål och utveckling och värdera insatserna utifrån fastställda lö- nekriterier. Tidigare medarbetarsamtal ska ligga till grund för dialogen.

Dialogen bör innehålla:

• verksamhetens mål och utveckling

• uppföljning av i medarbetarsamtalet satta mål för arbetstagaren

• arbetstagarens arbetsuppgifter, ansvar, prestation och eventuella förändringar i arbetsinnehåll

• arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling

• arbetstagarens samarbets- och initiativförmåga.

Efter genomförda lönesamtal meddelas ny lön till arbetstagaren vid lönemotiveringssamtal.

Unionen kan inom en månad från att besked om ny lön lämnats be- gära förhandling om en eller flera medlemmars lön.

Även föräldralediga och sjukskrivna omfattas av den årliga löneöver- synen och har rätt till lönesamtal.

Om arbetstagaren har haft en ogynnsam löneutveckling ska arbetsgi- varen diskutera arbetstagarens förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetensutveckling eller andra åtgärder. Samtalet ska re- sultera i en utvecklingsplan.

2.1.2 Individuell löneutveckling

Varje arbetstagare garanteras en löneökning om lägst 195 kr/mån vid lönerevisionen 1 maj 2010 och lägst 195 kr/mån vid lönerevisionen 1 augusti 2011. För deltidsanställd ska beloppen nedräknas i propor- tion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

2.2 Lönerevision vid arbetsgivare med mer än 3 anställda

När lönerevision ska ske anmäler Unionens företrädare senast den 15 oktober 2010 respektive 30 juni 2011 vilka som ska omfattas av för- handling om nya löner.

För det fall Unionen inte senast den 15 oktober 2010 respektive 30 juni 2011 anmäler att förhandling ska ske genomförs lönerevision i enlighet med 2.1.1-2.1.2.

2.2.1 Lokal löneprocess

De lokala parterna gör gemensamt genomgång av löneavtal, organisa- tionens förutsättningar och behov, nuvarande lönestruktur och disku-

terar kompletterande lokala lönekriterier. De lokala parterna kommer därefter överens om former för den lokala löneprocessen vid aktuell lönerevision och upprättar tidsplan för denna.

2.2.2 Individuell löneutveckling

Varje medlem i Unionen garanteras under avtalsperioden, om inte lo- kal överenskommelse träffas om annat, lägst 390 kr/mån i löneökning. Vid lönerevision 1 maj 2010 garanteras lägst 195 kr/mån. I samband med lönerevision 1 augusti 2011 görs avstämning. Medlem som inte fått minst 390 kr/mån i löneökning sedan 30 april 2010 erhåller då utfyllnad till minst detta belopp. För deltidsanställd ska beloppen ned- räknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

2.2.3 Central förhandling

I det fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse har be- rörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. Central förhandling ska påkallas senast den 21 januari 2011 respektive 15 no- vember 2011.

2.3 Lägsta löner fr.o.m. 1 maj 2010

Efter lönerevision den 1 maj 2010 ska lönen för heltidsanställd arbets- tagare uppgå till lägst 18 275 kronor per månad om arbetstagaren den 31 maj fyllt 21 år. Om arbetstagaren fyller 21 år under perioden 1 maj 2010 - 31 oktober 2012 ska lönebeloppet gälla fr.o.m. den 1:a i den månad under vilken 21-årsdagen infaller.

Lönebeloppet 18 275 kronor per månad avser arbetstagare med hel- tidsanställning. För deltidsanställd ska beloppet nedräknas i propor- tion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

Med ”lön” avses här

• fast kontant lön

• förmåner i form av kost eller bostad till i skattetabellen angivet värde

• provision, tantiem och liknande rörliga löneformer: genomsnitts- värdet härav enligt de normer som enligt tillämpligt pensions- avtal gäller för bestämmande av pensionsmedförande lön.

Det angivna lönebeloppet gäller även för vikarie, som i övrigt enligt punkt 3.2 är undantagen från löneavtalets tillämpning.

2.4 Lägsta löneökningsutrymme

Ett utrymme om 2.3% beräknat på de fasta kontanta lönerna per 30 april 2010 och 31 juli 2011 utgör lönepott och skall efter avräkning av individgarantierna fördelas i lokala förhandlingar.

Anmärkning:

Om Unionen har tre eller färre medlemmar hos arbetsgivaren så ska ovan baseras på samtliga arbetstagarens löner på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren skall i dessa fall på Unionens begäran redovisa den kollektiva löneutvecklingen för arbetstagare.

Om unionen begär förhandling om sådan lönesättning gäller det avtalade utrymmet (potten för organisationen) för det avtalsåret.

2.5 Giltighetstid

De nya lönerna gäller t o m den 31 juli 2011 respektive 31 oktober 2012.

3. Omfattning

3.1 Huvudregel

Denna lönerevision omfattar arbetstagare som börjat sin anställning hos arbetsgivaren senast den 30 april 2010 respektive 31 juli 2011.

3.2 Undantag

Löneavtalet omfattar inte arbetstagare som den 30 april 2010 respek- tive 31 juli 2011:

• inte har fyllt 18 år, eller

• har tidsbegränsad anställning som inte har varat fortlöpande under sex månader, eller

• kvarstår i tjänst hos arbetsgivaren efter 67 år och uppnådd pensionsålder.

Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till ar- betstagare som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta vara vägledande.

Om arbetstagare, som den 30 april 2010 respektive 31 juli 2011 var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden får tillsvidareanställning hos arbetsgivaren ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av arbetstagares lön.

Arbetstagare som den 30 april 2010 respektive 31 juli 2011 är tjänstle- dig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om inte överens- kommelse träffas om annat. När arbetstagare återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga arbetstagare hos arbetsgivaren enligt detta avtal.

3.3 Anställningsavtal 1 januari 2010 respektive 1 april 2011 eller senare

Om arbetsgivaren och en arbetstagare den 1 januari 2010 respektive 1 april 2011 eller senare har träffat avtal om anställning och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har överenskommit att den avtalade lönen ska gälla oberoende av 2010 respektive 2011 års lönerevision ska arbetstagare inte omfattas av denna lönerevision.

3.4 Redan genomförd lönerevision

Om arbetsgivaren i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett löne- höjningar ska dessa avräknas mot vad arbetstagare får vid tillämpning av punkt 2 såvida inte uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.

4. Tillämpningsregler

4.1 Begreppet arbetsgivare

I det fall arbetsgivaren har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort finns flera enheter gäller följande vid beräkning- en av utrymmet för lönehöjningar enligt punkt 2.4. Har det varit klar praxis hos arbetsgivaren vid tillämpningen av tidigare löneavtal, eller om lokal överenskommelse härom träffas, avses med ”arbetsgivare” fö- retaget/organisationen som helhet.

4.2 Retroaktiv omräkning

I de fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukavdrag m.m., tjänstledighetsavdrag och utbetalda övertidsersätt- ningar.

4.2.1 Övertidsersättning och dylikt

Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt med den genomsnittli- ga lönehöjningen för arbetstagarna hos arbetsgivaren, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje arbetstagare.

Motsvarande gäller alla ersättningar som beräknas i relation till må- nadslönen, även semestertillägg.

4.2.2 Tjänstledighetsavdrag

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

4.2.3 Sjukavdrag m.m.

Individuell omräkning av sjukavdrag m.m. ska ske enligt följande:

- Sjukavdrag t.o.m. 14:a kalenderdagen ska omräknas retroaktivt.

- Sjukavdrag fr.o.m. 15:a kalenderdagen ska inte ske retroaktivt annat än i den mån lönehöjningen beaktas vid fastställande av sjukpenningen.

5. Provision m.m.

5.1 Garanterat provisionsbelopp

Garanterat provisionsbelopp till arbetstagare som är helt avlönad med provision höjs den 1 maj 2010 med 195 kr per månad respektive 1 augusti 2011 med 195 kr per månad.

5.2 Förtjänstutveckling

För provisions-, premie- och tantiemavlönade arbetstagare bör efter- strävas, med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde arbetstagaren kan variera, att för- tjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga arbetstagare.

6. Vissa pensionsfrågor

6.1 Pensionsmedförande lönehöjningar

Om lönehöjning utges till arbetstagare som slutat sin anställning och som är pensionsberättigad, ska höjningen inte vara pensionsmedfö- rande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.

6.2 Anmälan om pensionsmedförande lön

Arbetsgivaren ska till Collectum alternativt KP eller PRI såsom pen- sionsmedförande lön anmäla lönehöjning enligt punkt 2 fr.o.m. den 1 maj 2010 respektive 1 augusti 2011.

Övrigt:

Parterna är ense tillsätta en arbetsgrupp om lönesystem m.m. bilaga 1

Parterna är ense att snarast uppta förhandlingar i syfte att överens- komma om ett statistikavtal.

Det uppdras åt parterna att snarast upprätta sedvanliga avtalshand- lingar.

Löner och tillägg för anställda anslutna till Fastighets

(för Kommunals medlemmar på golf- och ridklubbar) inom Branschkommitté Idrott

Det är viktigt att arbetsgivaren fortlöpande ser över arbetsorganisatio- nen i syfte att utveckla effektiviteten samt skapa förutsättningar för de anställdas trygghet i sina anställningar och utveckling i arbetet. Vid översynen, i vilken både arbetsgivare och arbetstagare ska ta del, bör särskilt beaktas utvecklandet av nya arbetsformer, behovet av syste- matisk och fortlöpande utbildning av de anställda samt de anställdas intresse av stimulerande och varierande arbetsuppgifter.

Enligt gällande diskrimineringslagstiftning får en arbetsgivare varken direkt eller indirekt diskriminera en arbetstagare vid tillämpning av lön eller andra anställningsvillkor. Förbudet gäller diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ål- der, könsöverskridande identitet eller uttryck, deltidsarbete eller tids- begränsad anställning.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgra- den i respektive befattning och den enskilde arbetstagarens sätt att uppfylla dessa krav. Lönen ska öka med stigande ansvar och svårig- hetsgrad och med arbetstagarens prestation. För att följa upp upp- ställda mål genomförs årligen ett löne-/utvecklingssamtal.

För tillsvidareanställd utges månadslön.

För deltidsanställd utges månadslön i proportion till den deltidsan- ställdes veckoarbetstid i förhållande till 40 (38,5) timmars arbetsvecka.

Anmärkning

Talet inom parentes gäller arbetstagare som omfattades av arbets- tidsförkortning enligt tidigare avtal mellan Arbetsgivaralliansen och Fastighetsanställdas förbund.

Vid kortare anställning än tre månader kan timlön tillämpas. Timlön är månadslön vid heltid enligt denna bilaga dividerat med 172 (166).

Lönehöjning, lägsta grundlön och löne- tillägg för perioden 2010-05-01 - 2012-10-31

Lönerna höjs

2010-05-01 med 610 kr respektive 2011-08-01 med 610 kr. För del- tidsanställd ska beloppet nedräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

För anställd på heltid utges lägst månadslön enligt punkt 1. Lägsta grundlön vid fylld 20 år: 2011-01-01 18 800 kr

Vid fyllda 19 år 17 590 kr

Vid fyllda 18 år 16 664 kr

Vid fyllda 17 år 12 035 kr

Vid fyllda 16 år 11 109 kr

För arbetstagare som vid anställningen har en dokumenterad bransch- vana om 4 år utges ersättning enligt punkt 2.

Förutom månadslön kan arbetstagare erhålla lönetillägg baserad på arbetsuppgiften och/eller arbetstagarens meriter. Tillägg utges enligt punkt 3 - 6.

Arbetstagare som av arbetsgivare utsetts till förman eller till handle- dare för praktikanter eller motsvarande erhåller ersättning med över- enskommen summa dock lägst enligt punkt 3.

Arbetstagare som självständigt planerar sitt eget arbete och/eller ex- empelvis kontrollerar av entreprenör utfört arbete samt arbetstagare som fattar beslut i förvaltarfrågor eller ansvarar för uthyrning, bok-

ning, inköp, försäljning eller liknande ersätts högst med överenskom- men summa enligt punkt 4.

För arbetstagare som utöver löpande verksamhet utför arbetsuppgifter som är av arten periodiskt underhåll eller reparationer eller arbetsta- gare som utöver sina normala arbetsuppgifter har kunskaper som är eller kan vara värdefulla för arbetsgivaren utgår ersättning högst med överenskommen summa enligt punkt 5.

För arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifternas art, mängd och svårighetsgrad ersätts högst med överenskommen summa enligt punkt 6.

Lönetillägg enligt nedan 2-6

(Ligger fast under hela avtalsperioden 2010-05-01 - 2012-10-31)

1. Branschvana 4 år 600 kronor i månaden

2. Arbetande förman lägst 500 kronor i månaden

3. Ansvar högst 1200 kronor i månaden

4. Reparations, underhållsarbete

och särskild kunskap högst 2 400 kronor i månaden

5. Särskild prestation högst 2 400 kronor i månaden

Arbetsgivaralliansen

Box 16355

103 26 Stockholm

Tel. 00-000 000 00

Unionen

105 32 Stockholm

Tel. 00-000 00 000

Fastighets

Box 70446

107 25 Stockholm

Tel. 00-000 00 00

Kommunal

Box 19039

104 32 Stockholm

Tel. 000-000 00 00

Jusek

Box 5167

102 44 Stockholm

00-000 00 00

*Jusek är kontaktförbund för Akademikerförbunden. I Akademi- kerförbunden ingår: Agrifack, Akademikerförbundet SSR, Civil- ekonomerna, DIK-förbundet, Jusek, Kyrkans akademikerförbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykolog-

förbund och Sveriges Veterinärförbund